Läs flera artiklar i senaste Guiden Boden av mig

Ni hittar dem här!

Nu tar bloggen ett semesteruppehåll men är tillbaka i augusti med nya friska tag.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Horace Silver och Jimmy Scott

Två jazzlegender har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Refreshments nya skiva

Wow factor är urstark. Får ackompanjera det flitiga skrivandet jag ägnat mig åt istället för att blogga på sistone.

Johan E. Skoglund

Läs min text inför festspelen i dagens NSD

Festspel med bredd och utan begränsningar

Festspelen i Piteå 2014 bjuder som alltid på ett varierat program som fortfarande är så gott och blandat som det varit de senaste åren. Den som letar efter nya konstnärliga ledarens Katarina Fallholms personliga prägel får nog leta någon annanstans. Ty - i årets program - lyser den tyvärr med sin frånvaro Norska popoperatiron Eclipse, Malena Ernman, gratis allsång med Svante Lindkvist i Badhusparken och avslutningskonsert med Ronny Eriksson och Roxy storband på Nolia city konferens känns som väldigt säkra kort. Att sedan redan andra kvällen låta Eclipse bjuda på vad som i programmet beskrivs som en ”helkväll” 1900 i Acusticums stora sal och sedan Malena Ernman och Mats Bergström duellera i Studio Acuticum 2130 känns som att avfyra två tunga pjäser allt för nära inpå varandra.

 Och pianisten Helge Kjekshus och sopranen Lona Beccau kunde vi höra i Luleå så sent som i slutet av mars i år. Inga frukostkonserter står heller på agendan i år. Tidigare års trevliga barnkonserter har ersatts med det två kilometer långa Festspelsloppet för barn 6-12 år under den hurtfriska parollen ALLA springer till Klassisk musik! Man får väl hoppas att den, musiken, är lika levande som loppets förmodade deltagare.

På den officiella hemsidan uppmärksammas bilder från Instagram under hashtaggen festspelen. När detta skrivs 10 dagar innan invigningen, finns anmärkningsvärt inga bilder från i år. Under turné i Norrbotten finns heller ingen årsaktuell information gällande var och när denna går av stapeln. Magert är bara förnamnet.

Öppningskonserten blir bekanta Norrbottens Kammarorkester. Under David Björkmans ledning och med, som brukligt i dessa sammanhang, en bukett gäster bjuds på enligt programmet” Wagners mest innerliga musik (…) Rossini och Beethoven, vidare njuter vi av Ravel, Stenhammar, Mozart och mycket mer….”. Mycket musik således under 19.30-ca 21.15 inkl. paus. Varför ändra föregående års formula? Det blir bredd utan begränsningar om man skall sätta en etikett på Festspelen 2014, efter en titt i programmet. Något som är både veckans förbannelse och dess framgångsfaktor. För att locka den breda publiken måste de konstnärliga ambitionerna ibland tyvärr stå tillbaka.

Johan E. Skoglund

Colour my wold The songs of Tony Hatch

Detta är den andra samlingsskivan med Tony Hatch sånger som släpps inom kort. Bara en låt, Loook for a star över lappar med den tidigare tipsade samlingen som fått namn efter den låten.

Här får vi godbitarr med The Searchers, Petula Clark, Sarah Vaughan, Connie Francis mfl. Ett tjockt häfte med en lång essä/intervju om/med Tony Hatch och individuella kommentarer om låtarnas tillblivelse rundar av en finfin nostalgiresa.

Glimrande sextioltaspop när den är som bäst.

Johan E. Skoglund

Många nya skrivjobb är på G!

Därför inget bloggande på nästan en vecka.

Men kul att jobben trillar in såhär precis veckorna före semestern.

Johan E. Skoglund

Recensioner deluxe-utgåvor filmmusik The Sum of all fears & Fredsmäklaren

Johan E. Skoglund

Idga ackompanjerar jag mitt flitiga skrivande med...

... Doug Seegers Going Down to the River. Den hemlösa countrysångaren som upptäcktes i Jills veranda har gjort en småtrevlig debut. 10 egna låtar där han speciella souliga röst är i centrum. Två duettcovers rundar av det hela. Gram Parsons She med Emmylou Harris och Hank Williams There'll be no teardropps tonight med Buddy Miller. Miller har även skrivit en fin introduktion i CD-häftet.

Will Kimbrough, en herre som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet, står för den tidlöst vackra produktionen där studioäss som Al Perkins på steel-guitar splar så det står härliga till. En bra blandning av snabba och långsamma låtar där Jim Hoke bidrar med släpiga saxofoner i två senare spår som för en skön retro jazz känsla.

Kul att kunna knata iväg till macken i kvarteret bredvid och få tag in ny countryplatta. Det är man verkligen inte bortskämd med.

Will Kimbrough medverkar även på Rodney Crowells nya, njutbara skiva Tarpaper sky. Inledande The long journey home (for Ben) är klassisk Crowell när han är som bäst. Spår två Fever on the bayou likaså.  Skivan är full av små guldkorn  som de snabba Frankie please och Jesus talk to mama. Somebody's shadow med Jim Horns själfulla saxofoner och ett piggt piano, låter som något från Fats Dominos glada 50-tal. Bland balladerna märks de bra Oh what a beutiful World (for John Denver), Grandma loved that oled man samt I wouldn't be me without you. Skönt med en ny soloplatta efter diverse duettutfykter från Rodney.

Johan E. Skoglund