fredag 29 september 2017

Idag lyssnar jag på

den nyinspelning av den kompletta musiken till Bern hur som kom med posten idag. Det räcker att höra 30 sekunder av den inledande ouvertyren för att förstå att detta är storartat. Musik som Miklós Rózsas görs inte idag. Tur då att entusiaster som James Fitzpatrtick på Tadlow Music ser till att hålla lågan levande med dessa nyinspelningar.

Johan E. Skoglund

torsdag 28 september 2017

Långa låtar

har alltid fascinerat mig. Jag minns när jag som tonåring upptäckte Creedence Clearwater Revivals version av I heard it thorugh the grapewine som klockar in på 11 minuter och Depp Purples Child in time som är över 10 minuter lång.

I USA tryckte man falska etiketter om långa låtars korta längd på 60-talets vinylsinglar då radiostationerna inte ville spela långa låtar. Vi känner alla till melodifestivalens låtmaxlängd på 3 minuter.

 En som inte sparar på krutet är Michael McDonald var nya album Wide open bjuder på 12 låtrar och en speltid på just över 70 minuter. En enda låt är under 5 minuter, 4,25 och den längsta är 7,58. För mycket av det goda om ni frågar mig och en provlyssning på nätet får räcka, så länge.

Johan E. Skoglund

onsdag 27 september 2017

Julskivor 2017

Går man i på ginza.se så finns det 46 kommande artiklar i kategorin julskivor. En hel del samlingar av gammalt material men även nya album från Jill Johnson och Gwen Stefani finns bland årets släpp. Flera skivor släpps både på CD och lp så det är en del luft i summan 46 artiklar. Och går man ut internationellt ökar summan av nya släpp för i år ytterligare.

Elvis Presleys rättighetsinnehavare fortsätter att ge ut skivor där hans röst tvättats bort från originalinspelningarna och fåt nya bakgrunder. Efter en julskiva där han sjöng virtuella duetter med  samtida kvinnliga countryartister och två skivor där han sjöng sin "vanliga" repertoar med nyinspelade symfoniska bakgrunder kommer nu en skiva med hans jullåtar i nystöpt symfonisk dräkt.

Så den som vill fylla på sin julskivsamling får flera möjligheter även i år.

Johan E. Skoglund

tisdag 26 september 2017

Kikki Danielssons

nya album är en angenäm avslutning på painted lady trilogin. Portrait of a painted lady innehåller 13 starka spår där Sulo verkligen lyckats tolka in Kikkis liv i texterna. Musiken är också den perfekt anpassad till Kikki. Välspelat och välsjunget från alla inblandade. Som grädde på moset en fin cover på Ballad of Lucy Jordan.

Johan E. Skoglund

måndag 25 september 2017

Bloggen minns Charles Bradley!

En stor soulsångare har lämnat oss!

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Knower och NBB i dagens NSD!

Årets svängigaste kväll
Norrbotten big band &  Knower, Joakim Mildner
Kulturens hus, lilla salen
Lördag kväll
 Trumslagaren Louis Cole är det mest furiösa som befunnit sig bakom slagverk sedan Animal i Mupparna. Sångerskan Genevieve Artadi har en frasering som är lika taktfast som den är direkt. Tillsammans utgör de den amerikanska duon Knower som får lilla salen att koka under lördagskvällens gig ihop med Norrbotten big band.
The Knowers båda medlemmar bidrar båda med låtar. Några har de arragerat själv men medparten står dagens dirigent Joakim Milder för. Härliga fluffiga kostymer som ger musiken full styrka. Inledande Let go är en energifylld energisk explosion. En stämning som bara fortsätter rakt igenom tills den avslutande långa What’s in your heart.  Storbandets skickliga solister får många tillfällen att visa upp sig. Allt sitter som en smäck. Särskilt Robert Nordmarks funkiga saxsolo fullt av flow i Real thing. Och genomgående Adam Forkelid på piano och Fender rhodes. Till den ystert uppsluppna stämningen bidrar sångerskorna Cosima Lamberth och Ingela Olsson som är lika duktiga på att köra som att spela diverse rytminstrument. Det är en ansenlig bredd på kompositionerna, vilket inte minst visas när Louis Cole byter ut trummorna mot synth och fint sjunger sitt eget solomaterial.
Konserten marknadsförs som Norrbotten big band möter the Knower. Inget kunde vara mer fel. För att ett möte skall uppstå krävs två skilda individer. Här har vi att göra med en konstellation som är så samspelta att de redan är en individ. Bättre betyg kan väl knappast ges till årets svängigaste kväll.
Johan E. Skoglund

torsdag 21 september 2017

Charlie Landsborough

är en för mig ny bekantskap. Britisk singer songwriter inom folk/country som främst sjunger egna men även andras låtar.  Köpte en box med 12 cds inspelade mellan 1992 och 2007 för några hundringar. Alltid lika kul och spännande att upptäcka nya artister.

Johan E. Skoglund

onsdag 20 september 2017

Läsmin recension av Lavotha och Hästbacka i dagens NSD

Magnifik kammarmusikafton

Slavisk afton för violoncell och piano
Andreas Lavotha cello och Christopher Hästbacka piano Kulturens hus, lilla salen
Tisdag kväll

Bohuslav Martinů skrev sina Slovakiska variationer för cello & piano i mars 1959, svårt sjuk i cancer, ett halvår innan sin död. Folkvisan Kde bych já veděla, Om jag hade vetat, utgör temat som det sedan följer fem variationer på. Hr bjuds det på, som i kvällens alla tre  stycken smäktande känslosamt cellospel från Andreas Lavotha som tränger rakt in i ben och märg. Även det följsamma pianospelet hos Christopher Hästbacka bidrar till den yttersta njutbarheten detta står för.

Aftonens andra verk, Alfred Schnitkes första sonat för cello och piano från 1978 bjuder på 3 sammanflätade satser fulla av intrikat pizzicato-spel på cellon. Kontrasten mot  de Slovakiska folkvisevariationerna kunde inte vara större.  Ett lysande exempel på den bredd kvällens solister besitter.

1901 skrev Sergej Rachmaninov sin  sonat för piano och cello. Ett fyrsatsigt verk som är ett romantiskt mästerverk som flyger fram i detta fantastiska framförande.

Detta var en konsert där samspelet från båda inblandade musiker är rakt igenom bländande. Detta var en kammarmusikafton som bjöd på allt en sådan bör innehålla och mer därtill. Magnifikt!
Johan E. Skoglund

tisdag 19 september 2017

Bloggen minns Laudir de Oliveira!

Slagverkaren som bland annat spelat med Chicago dog i helgen av en hjärtattack mitt under ett framträdande hemma i Rio de Janeiro.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

måndag 18 september 2017

Fick idag klart

med flera kommande skrivjobb. Kul!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Norrbottens Kammarorkester i lördagens NSD

Angenämt 100-årsfirande

Norrbottens Kammarorkester Okko Kamu dirigent
Virpi Räisänen sopran
Kulturens hus, stora salen
Torsdag kväll

Att vårt östra grannland i år firar 100 år som självständig nation har väl knappast undgått någon. Norrbottens Kammarorkester sällar sig till hyllningskören med trippelt finskt gästspel.

Dirigerar gör Okko Kamu, Virpi Räisänen är sopran-solist och Outi Tarkiainen står bakom kvällens nyskrivna verk, sångcykeln ”Eanan, gida nieida”. ”Jorden, vårens dotter” är sju sånger inspirerade av de samiska poeterna Rauni Magga Lukkari, Rose-Marie Huuva och Nils-Aslak Valkeapää.

Virpi Räisänen sjunger med all den urkraft som dessa naturlyriska texter så väl behöver. Synd bara att hennes superba stämma ibland dränks i orkesterns alltför högljudda komp. Annars är balansen mellan solist och ackompanjemang på topp rakt igenom. Det hela har en drömsk stämning över sig till vilken Lennart Wallins smäckra celestaspel synnerligen bidrar.

Sångcykeln är tidlöst omedelbar och när man läser de svenska översättningarna i programmet så får man en ännu djupare förståelse för de tänkvärda samiska texterna som framförs. Alla inblandade kan vara mycket stolta över utförandet av denna beställning.

Efter pausen förflyttar vi oss så till slutet av 1700-talet och Ludwig van Beethovens första symfoni komponerad 1795 till 1800. 30-årige Beethoven bjuder med oss på en halv timmes symfonisk resa där det precis som i så många andra klassiska symfonier är åka av i alla fyra satserna.

Johan E. Skoglund

fredag 15 september 2017

Maffig marschmusik

ihop med lite jazz får man på en ny dubbel-cd på Chandos som firar 100-åringen Royal air force. Royal air force 100th anniversary är den exakta titeln.

Olika musikkårer inom det brittiska flygvapnet bjuder här på fräscha framföranden, där mycket musik är från olika biritska flygfilmer samt marscher. Även Frank Sinatra och Andrew Sisters hyllas vokalt på varsitt spår. En sju och en halv minuters version av Sing Sing Sing bjuder på ett långt läckert virtuost trumsolo. Allt är digitalt inspelat från och med 2005. Alltså inga äldre inspelningar.

Den som mår illa av för mycket patriotism varnas härmed. Marschälskare firar lilla julafton.

Johan E. Skoglund


torsdag 14 september 2017

Herbert von Karajan

För den som vill ha mer Herbert von Karajan där hemma i skivhyllan är datumet 3 november värt att lägga på minnet. Då släpps vad som måste vara boxarnas box vad gäller klassiska megaboxar någonsin. Complete On DG & Decca innehåller 330 CD-skivor, 23 DVDs och 2 Blu-rays. Allt till det facila priset av 9789 kronor. Detta är så vitt jag vet den dyraste skivbox som någonsin släppts.

Ryktet om cd-skivans död inte sant.

Johan E. Skoglund

onsdag 13 september 2017

Operasångerskan Kiri Te Kanawa slutar sjunga

Enligt BBC är hon helt enkelt trött på sin röst och säger att hennes sång är ett avslutat kapitel. Vad som fascinerar mig är att sådant här får en sådan uppmärksamhet. Att mycket som sker skall bli en "grej". Låt folk få göra som de vill.

Johan E. Skoglund

tisdag 12 september 2017

Toby Keiths

nya album är inte så nytt. Han samlar 12 av de sånger han skrivit efter spelningar på sin turnébuss.  2nya låtar fem nyinspelningar och fem tidigare utgivna låtar. Föga intressant och något jag passar på.

Johan E. Skoglund

måndag 11 september 2017

The Rockarounds

debut-cd från förra året är ännu en pubrockpärla från Gävle. Med Mick Finell inblandad kan det knappast bli bättre. Tre låtar med svenska upphovsmän, varav en signerad Joakim Arnell som gästsjunger. 7 covers från bland annat Chuck Berry, Randy Newman, Roling Stones, Rockpile, Hank Williams och Johny Otis kittlar skönt i kistan. Läckert lir och spänstig sång under plattans lite mer än halva timme.

Detta är rock!

Johan E. Skoglund

Ännu ett skrivjob

fick jag klart med idag.

Kul och åter kul!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Hasse, Don och Troy!

Hasse Andersson, Don Williams och Troy Gentry, alla har de lämnat oss under helgen.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

fredag 8 september 2017

Bloggen minns Loffe!

Blir till att plocka fram Slas-boxen ur dvd-hyllan eller jazz-skivan med hans playmates ut skivditon.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Färdigställd artikel!

Har i veckan färdigställt en artikel för kommande publicering. Återkommer var ni kan läsa den då den är i tryck!

Johan E. Skoglund

Läs min artikel om renovering i senaste kyrkfösntret

Artikeln om renoveringen av Överluleå Kyrka hittar ni här!

Johan E. Skoglund

tisdag 5 september 2017

Sibeliusfestivalen

I Lahtis var en underbar tillställning. Vi besökte konserterna som var onsdag och torsdag kväll förra veckan. Lahtis symfoniorkester spelade underbart under festivalens konstnärlige ledare Dima Slobodeniouks säkra hand. På onsdagens gästades man av YL Male Voice Choir  som sjöng både sånger acapella  och symfonisk musik ihop med orkstern. Jag köpte en fin fin dubbel-cd med kören där de sjunger Sibelius kompletta verk för manskör acapella. Båda kvällarna ingick sylvassa sångsolister.

Sällan har jag hört så mycket applåder som när Sibelius spelas in Finland.  Man applåderade in dirigent och solsiter fem gånger - men ställde sig upp, det gjorde man inte. Sibeliushallen är en klassisk konsertlokal vakcert belägen vid sjön Vesijärvis strand. Att gå ut på terrassen i pausen kändes härligt.

Där finns en trevlig liten shop där jag köpte det fina tjocka festivalprogrammet jag tog med mig hem.  Underbara texter om verk, och medverkande, sångtexter, även översatta. Allt finns både på engelska och finska men även svenska för de sånger som sjöngs på vårt eget modersmål.

Vi åkte festivalexpressen från Helsingfors, där vi bodde på ett charmigt litet hotell, vilket var mycket smidigt. Enda nackdelen var att vi missade konserintroduktionerna, samtal på engelska. Då bussen kom fram en kvart innan konserten började och introsamtalen var en timme innan.  I Helsingfors besökte jag bland annat Sibeliusmonumentet och tre häftiga kyrkor. Sibelius eget stamlokus Hotell Kämp spenderade jag en trevlig första kväll i, både i baren och restaurangen. Även om det är återuppbyggt så kändes andan från förr tydligt. Förstärkt av den trevliga lika tjocka som bildspäckade bok om dess historia jag köpte hem. På svenska som tur var.

Shopping blev det också. Förutom Sibeliusskivorna i Lahtis blev det vad gäller det musikaliska även två skivor som hyllade champagne. Fynd för 1 euro styck på Stockmans.

Kitos för en fin Finlandsvistelse. Det var en pigg 100-åring jag träffade på.

Johan E. Skoglund