Ett vårtecken lika säkert som blåsippor, videkissar och islossning är Luleå Kammarkörs traditionella vårkonsert. Denna gång gästades man av sopranen Carina Stenberg, Bo Selinder och vokalgruppen Accja.
Monica Wasberg är som så många gånger förr motorn som får körmaskineriet att väloljat sjunga av vällust till publikens välbehag. Det hörs att det är många timmars övande innan en skara skönsjungande sångare kan få till en sådan stämningsfull stämsång där alla stämmor är i perfekt harmoni. Detta gäller både för kammarkören och Accja. Även om inledande Fire Fire av Thomas Morley svajar betänkligt i vissa partier.
Nej, då är det godare gry i de tre Chansonerna av Claude Debusy. Särskilt den mittersta, Dieu! Qu'il la fait bon regarder med Katarina Grönlund som solist. Zoltan Kodalys vackra Abend med Carian Stenbergs avundsvärda soloprestation.
Ihop med Britt Wennberg bakom pianot sjunger Carina även George Gershwins Summertime och Leonard Bernsteins Glitter and be gay så hjärtat smälter. Och Wiljelm Stenhammars I skogen blir till en liten minoopera i händerna på duo Stenberg och Wennberg.
Kören tar sig an Tonight och Somewhere ur Bernsteins West side story, men där saknas det återigen det där lilla extra man förväntar sig av en kammarkör.
Emil Råbergs Våra hjärtans vilda danser beställdes och uruppfördes vid körens jubileumskonsert i höstas och detta pigga, ljudhärmande verk förtjänar flera framföranden.
Efter paus bjuds på ett fint arrangemang av Bo Selinder på Stings Fields of Gold. En trio kvinnor, både från kammarkören och Accja är solister i Povel Ramels underfundiga Den finska klockan i Anders Jakeus härliga arrangemang.
Sedan hinner Bo Selinder och Accja bara sjunga en och en halv visa om kärlek. Sedan går brandlarmet och lokalen måste utrymmas. Det är underfundiga texter och melodier som verkligen får en att tända till på alla Selindrar när man vandrar ut i vårkvällen.

Johan E. Skoglund