I
Guiden Bodens juninummer 2018 är jag ansvarig för de
vardagsekonomiska frågorna och Valguiden. Finns inte på nätet än, men läs gärna
pappersutgåvan.
I
Kyrkfönstrets sommarnummer 2018 har jag bevakat Boden Ptide. Ni hittar den här.
Recensionen
nedan var inne i lördagens NSD.
Välbehövlig
välklingande vitamininjektion
MUSIK
MUSIK
Norrlandsoperans
Symfoniorkester och Nordiska Kammarorkestern Elim Chan dirigent
Kulturens hus, Luleå, stora salen
Fredag 25 maj klockan 19
Kulturens hus, Luleå, stora salen
Fredag 25 maj klockan 19
Kaija
Saariahos ”Vinterhimmel” är 10 minuter som på bästa sätt beskriver det titeln
säger. Långsamma njutbara klanger. Det är när man hör musik som denna man
tydligt förstår varför finskan fick Polarpriset för några år sedan. Att sommaren
är här spelar absolut ingen roll. Detta kan avnjutas året om.
Om Gustav
Mahler levt när Polarpriset delades ut hade han säkert också fått det. Hans
monumentala femsatsiga femte symfoni är prisvärd musik på alla sätt och vis.
Särskilt när den framförs så här aptitretande attraktivt. Från första
trumpetsolot som inleder första satsens begravningsmarsch, via det välkända
adagiettot till den furiösa avslutningen, allt är på topp. Alla medverkande
musiker får välförtjänt stå upp till publikens jubel efteråt. Det sista man
vill göra efter detta majestätiska framförande är att gå hem och sätta på sin
egen favoritinspelning av femman. Inget kan mäta sig med ett sådant här
ljuvligt livfullt livsbejakande liveframförande. Detta är en karamell som man
vill få suga länge på och inte låta minnet beslöjas av andra Mahler-intryck.Elim Chan är ett kärt återseende på dirigentpulten. Hon får Norrlandsoperans symfoniorkester och Nordiska kammarorkestern att smälta ihop till ett enda 80-hövdat kraftpaket där inget övrigt lämnas att önska. Hon har verkligen framtiden för sig och det skall bli riktigt spännande att få följa hennes fortsatta karriär. De går spikrakt uppåt.
Vi får hoppas att detta Norrlandsutbyte fortsätter framöver. Sådana här välbehövliga vitamininjektioner behöver publiken och Kulturens hus få sig en rejäl dos av då och då. På återseende och återhörande snarast, tack.
Johan E.
Skoglund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar