Läs min recension av Janne Schaffer & Markus Wargh i dagens NSD

Orgel + elgitarr = En lysande kombination

I den nästan fullsatta Domkyrkan bjöds publiken under söndagseftermiddagen på en och en halv timme andäktigt vacker musik där instrumenten var i fokus.

 

Janne Schaffer med sin röda gitarr och Markus Wargh bakom läktarorgeln är båda ekvilibrister på sina respektive instrument, något de verkligen bevisar för den tacksamma publiken.

 

Inleder gör en härlig Childs anthem. Toto-låten skall Janne Schaffer spela vid invigningen av bandy-VM i Vänersborg om en vecka upplyser han oss om. Bara en av många fascinerande fakta som han delger oss i sitt avspända mellansnack som på ett fint sätt binder ihop konsertens stycken.

 

Sedan följer blandat musikaliskt örongodis. Schaffers egna kompositioner, Norrland Claire, Tid och Den gudomliga kraften, den sista ur senaste Stig-Helmer filmen är alla meditativt sköna. Så också tolkningar av Ted Gärdestads Jag vill ha en gen måne, Björn J.Son Lindhs Brusa högre lilla å, Björn Skifs Håll mitt hjärta och Elvis Presleys Can’t help faling in love with you. Psalmerna Som fågeln vid ljusna dag och Det är en ros utsprungen får nytt liv i Leif Strands fina arrangemang.

Markus Wargh bjuder solo på en frän Fuga i h-moll signerad Johan Sebastian Bach och en egen njutbar improvisation Night afternnon in january 2013. Abbas Eagle visar som Toto att det går utmärkt att rocka fett på en kyrkorgel och en elgitarr.

 

Detta var inte första gången Markus Wargh och Janne Schaffer duellerade ihop och förhoppningsvis inte sista gången heller. Dessa två musiker har hittat ett fint samsepl som man gärna vill höra mer av. Avslutande extranumret, Evert Taubes Så skimrande var aldrig havet är precis som eftermiddagen i övrigt klart hörbara bevis på att orgel + elgitarr = en lysande kombination.

 

Johan E. Skoglund‏

Recension Musikens politiska ekonomi

Att doktorsavhandlingar recenseras här på bloggen hör verkligen inte till vanligheterna. Detta är nog första och enda gången detta kommer att ske. Musikvetaren Rasmus Fleischer bjuder i Musikens politiska ekonomi (Ink förlag) på ett oerhört intressant porträtt av upphovsrättens framväxt och striderna om den inom musikområdet, både i Sverige och i övriga världen under 1900-talet.

Med en notparat på över 1000 noter och en inledande metoddel som kan vara rätt så svårsmält är detta ändå en bok som varmt kan rekommenderas till den som är intresserad av musik och upphovsrättsutveckling ur ett bredare perspektiv. Detta är fascinerande läsning som sätter de senaste årens debatt om fildelning och minskad skivförsäljning i en välebehövlig historisk kontext.

Fleischer är en noggrann forskare och det är oerhört intressant att följa hans grävande i arkiv och läsning av gamla protokoll och tidningsartiklar från bland annat Musikerförbundet.

Det har verkligen tagit mig tid att ta sig igenom dessa 464 sidor (+ noter och källförteckning) men det har det verkligen varit värt.

Betyg; JJJJJ

Johan E. Skoglund

Intressant möte igår

Hade ett intressant möte girå som resuklterade i en text. Alltid lika spännande att träffa människor som berättar om någonting man inte hade en aning om. Nyfiknhet är en bra drivkraft för skrivande. Oavsett vad ämnet än må handla om.

Återkommer med var ni kan läsa min text när den publiceras.

Johan E. Skoglund

Recension 2 x Nicolai Gedda

Den svenske tenoren Nicolai Gedda är i fokus på två nya hörvärda cd-utgåvor, en enkel-cd respektive en 10-cdbox.

På cd:n Nicolai Gedda sings Arias & Lieder (Hänsler Calssics) bjuds vi inspelningar ur SWR, Südwestrundfunk, en tysk radiostations arkiv. Han ackompanjeras både av symfoniorkester och pianister i inspelningar gjorda 1954, 1957, 1960 och 1965. Inleder gör en magisk version av Postiljonsvisan ur Adolphe Adams opera Postiljonen i Lonjumeau, sjungen på franska. En svensk lika härlig tolkning inleder 10 cd-boxen Gesangkunst in Vollendung/Perfect vocal art (Membran).

Som alltid hos Membrans 10-cdboxar så rör det sig om enklast möjliga paketering. Tio pappfickor med basinformation utan något som helst texthäfte. Alla omslag är exakt likadana och det hela kommer i en enkel papbox. Men vet man bara om detta så spelar det absolut ingen roll. För detta är verkligen fulländad sångkonst som titeln anger. Lyssna bara på operettutsnitten ur Franz Lehárs Leendets land och Glada änkan eller Johan Strauss Sigenarbaronen, Läderlappen, En natt i Venedig och Winerblod. Förutom Gedda själv så bjuder boxen även på en hel del andra sköna solister såsom Maria Callas, Elisabeth Schwarzkopf, Ingvar Wixell, Kerstin Meyer och Margareta Halin. Bland dirigenterna märks Herbert von Karajan. Anslaget är musikaliskt brett från Mozart via Verdi, Rossini och Puccini till rysk opera.  

Allt är mycket välsjunget och välspelat. Sista skivan är en hel underbar lieder-konsert inspelad live på festspelen i Salzburg 1959 ihop med pianisten Erik Werba. Inspelningskvallititen på dessa 10 c-skivor är genomgående bra. Några livespår bjuder på applåder mitt i men inga spår är direkt dåliga. Geddas fantastiska röst är i centrum och ljudbilden är finfin för att ha över 50 år på nacken.

Lika bra är det på Hänsler- skivan. Visst överlappar några spår i lieder-delen, återigen med bland annat Erik Werba bakom pianot men båda skivorna är omistliga för älskare av operasångkonst av yppersta klass. Hos Hänsler får vi bara hör Gedda sjunga, ingen annan.

Att enkel-cd:n kan fås för ynka 89 kronor och boxen för bara en tia mer, 99 kronor, gör dem än mer värda att rekommendera. Det enda negativa är att Membran anger vilka roller Geddas medsångare gestaltar, men inte vilka han sjunger.

Betyg; JJJJJ

Johan E. Skoglund

Lyssnar just nu på...

...en 10cd-box med Nicolai Gedda. Recension utlovas framöver här på bloggen!

Johan E. Skoglund

Nya skrivjobb på G!

Fick just klart med årets två första skrivjobb! Alltid lika kul när ens tjänster efterfrågas.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns fallna hjältar

Under bloggens jul-, och nyårsledighet har en hel del hjältar länat oss, både inom musik och journalistik. Bloggen lyfter på hatten åt dem alla. Ingen nämnd och ingen glömd.


Johan E. Skoglund