God jul och gott nytt år!

Önskar bloggen alla läsare.

Vi hörs 2020.

Johan E. Skoglund

MNW- boxen!

Idag lyssnar jag på den stora MNW-boxen. Vilken historielektion för en musiknörd!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Domkyrkokören i dagens NSD!

Värmande vacker adventspresent

Camille Saint-Saëns juloratorium.
Luleå Domkyrka
Söndag 15 december

Det är intressant att jämföra Johan Sebastian Bachs kraftfulla, jublande inledning på hans juloratorium med starten på Camille Saint-Saëns romantiska. Här förekommer inga pukor och blås. Bara stråkar. Men vilka stråkar sen. De, förstärkta sedermera av orgel och harpa bjuder på en värmande julkänsla. Lägg där till en kör och fem solister och vi har ett oratorium av bästa sort. Tio känslofyllda och uttrycksfulla satser där den latinska texten står i centrum. Opusnummer 12 indikerar att vi har att göra med en ung mästare. Han var 23 år då verket hade sin premiär för 171 år sedan.

Ett verk som kräver sina utövare. Kvällens laguppställning består av Domkyrkokören, orkester och solisterna Linnea Pettersson, sopran, Monica Wasberg mezzosopran, Ewa Grahn Rosell alt, Per-Anders Jonsson tenor, Rainer Lind baryton under Samuel Linds kunniga ledning. Det är ett alltigenom toppat lag där varje individuell spelare utnyttjar sin position till max.
Det bjuds på arior, duett, trio kvartett och kvintettsång så kvällens solister får gott om tid att visa upp sina rejäla röstresurser. Så också kören i ett knippe välklingande adventssånger som inleder konserten där publiken också får sjunga med i ett par psalmer

Kvällens programblad bjuder på Bo Setterlinds vackra översättning av texten som också är den som framförs. I år behövs inga julklappar. Det räcker gott och fullt med denna angenäma tredjeadventspresent.

Johan E. Skoglund

Läs min årskavalkad i Bodenguidens Julspecial!

Du hittar Hänt i Boden 2019 här efter helgen men papperstidningen finns ute redan nu.

Johan E. Skoglund

MNW 50 år

För den som är intresserad av popmusik och rock/progg/folkmusik är MNW ett legendariskt svenskt skivbolagsnamn. I år fyller man 50 år. Detta firas med en stor box som jag beställt och som skickades till mig idag.

Skall bli intressant att få dyka ner i 21 skivor med svensk musikhistoria. Och att få läsa essän i den medföljande boken.

Johan E. Skoglund

Ännu ett skrivjobb!

Ännnu ett skrivjobb fick jag beställning på idag.

Alltid lika kul när de trillar in!

Johan E. Skoglund

Nyrtt skrivjobb på G!

Ett nytt skrivjobb fick jag klart med idag.

Kul!

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

Min danmarksimporterade skiva som kom idag. Lysande storbandsjazz när Sinne Eeg sjunger ihop med DR Big Band. Dock utan det påstådda bonusspår som enligt förhandsinfon skall ingå.  Men de 10 originalspåren är så bra att detta inte gör något. Skivan finns inte digitalt.

Johan E. Skoglund

Dagens i-landsproblem

Väntar på en skiva från Dammark som inte behagar dyka upp i posten. 

Johan E. Skoglund

Köpenhamn

Besökte i slutet på förra veckan och början av denna vecka Köpenhamn. Jag hann band annat med ett besök (mitt första) i Operashuset på holmen. En sannerligen imponerande byggnad. Jag bevistade en kammarmusikkonsert högst uppe i takloftets foajé med en fin utsikt över Köpenhamns hamn.

Beethoven 250 år firades med två underbara framföranden av Kreuzersonaten och ett kammararrangemang på hans fjärde pianokonsert. Skönt att gå på en konsert utan att behöva tänka på deadlines och textlängder. Musikerna från Kungliga kapellet var verkligen spelskickliga.

Johan E. Skoglund

Läs min artikel om Grabbhörnan i Kyrkfönstret!

Du hittar årets julnummer här!

Johan E. Skoglund

Internationella inspelningar

Har lyssnat på en skiva där solsiterna är inspelade i Storbritannien men de stora symfoniorkesterbakgrunderna på Nya Zeeland. Tänk vad tekniken kan göra.

Johan E. Skoglund

Mendelssohn

Felix Mendelssohn kunde verkligen skriva musik som berör. När jag lyssnar på hans symfonier i den nya boxen slås jag av hur fulländat och fullödigt vackert detta är.

Tråkigt är det sista man har.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

The Waterfront studio sessions. 27 minuter, 10 spår 15 år gammal omistlig rock´n´roll med Jerry Williams som dammats fram ur arkiven. Han tolkar alltifrån Ella Fitzgerald till Hank Williams på sitt omistliga sätt. Och husguden Chuck Berry finns givetvis representerad med två rökare.

En kult- och kultur-gärning av största mått att ge ut detta. Hoppas man hittar mer och ger ut även det. För detta är en utgåva som ger mersmak.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Bengt-Åke Lundin i dagens NSD!

Pianospel som ren och skär magi

Bengt-Åke Lundin, piano

Björksalen, Boden

Torsdagen den 21 november

Sällan har någon varit i så total symbios med sitt instrument som Bengt-Åke Lundin. Gränsen mellan piano och pianist suddas ut totalt. Sergej Rachmaninovs 10 preludier, opus 23, är pianomusik när den är som mest expressiv. Ett vilddjur som måste tämjas. Och en bättre tämjare än Bengt-Åke får man leta efter. Hans spel på flygeln denna afton är inte annat än ren och skär magi. Det här är ett sådant tillfälle där superlativen inte räcker till. Det finns helt enkelt inte ord nog för att göra hans klaverkonster rättvisa.

På en skärm bakom flygeln visas också namnen på de olika preludierna, vilket avsevärt underlättar för oss i publiken att hänga med. Det är en vindlande resa som man inte vill skall ta slut.

Efter en välbehövlig men mycket motvillig paus är det så dag att förtrollas igen. Franz Liszt upptar kvällens andra halvlek. Först i form av hans transkriptioner av tre sånger signerade en annan Franz, nämligen Schubert. Här projiceras de svenska texterna till sångerna bakom flygeln vilket ger framförandet en extra dimension. Särskilt den avslutande, furiöst framförda "Erlkönig" är fysiskt drabbande med sitt tragiska slut. Men alla tre påverkar kroppen.

Liszt blev på ålderns höst religiös och prästvigdes. Från den tidpunkten kommer "Benediction de Dieu dans la solitude". Ett långt, långsamt vackert stycke om mötet med Gud. Sedan ett medryckande arrangemang av sextetten ur Gaetani Donizettis opera "Lucia di Lammermoor".

Ett ljuvt extranummer där Liszt inspirerats av vyn vid en sjö blir en angenäm avslutning på Bengt-Åke Lundins briljanta pianospel.

Johan E. Skoglund

Läs min artikel om Glampiing i Bodenguiden!

Kommer snart finnas här! Den är publicerad i decembernumret som släpps nu i helgen.

Johan E. Skoglund

Unboxing Felix Mendelssohn Bartholdy Edition

https://youtu.be/Qe0jw4uWFGA

Unboxingen är på engelska.

Johan E. Skoglund

Buddy Rich

Buddy Rich har alltid varit en favoritjazztrummis. Nu släpps Just In Time: The Final Recording, en liveinspelning av hans sista framträdande, gjort i London.

De två släppta smakproven Why bother och Wind machine bådar gott. Svängig storbandsjazz när den är som bäst. Släpps sjätte december. Jag har förbeställt deluxe-utgåvan på 2 Cd med 30 minuters extramaterial.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb...

... fick jag klart med idag.

Kul!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Luleå Storband i dagens NSD!

Hög på LSB efter svängig konsert

Luleå Storband

Magnus Plumppu, dirigent

Claes Janson & Amanda Lindgren Clarin, sångsolister

Ebeneser

Lördagen den 16 november

Thad Jones instrumentala "Groove merchant" som inleder konserten sätter an en svängig ton som håller i sig kvällen igenom. Bandet är på topp direkt. Sedan äntrar Claes Janson scenen i ett knippe Ray-Charles-klassikser där han i "Let the good times roll", "I got a woman" och "Georgia on my mind" med ens visar var skåpet skall stå. Hans röst interagerar på bästa sätt med bandet bakom. Två fina försvenskningar "Ode till Bille" ("The man I love") och "Brorsa" ("Hard times") följer på detta. Claes har en uttrycksfull röst som verkligen gör texterna rättvisa. Och bjuder också på ett mustigt mellansnack.

Sedan är det dags för att byta fokus till Povel Ramel. Orkesterns egen Amanda Lindgren Clarin sjunger en härlig "Alla har vi varit små" innan Claes avslutar första set på bästa sätt med "The gräsänkling blues". Sällan har huvudvärk illustreras bättre än av trombonerna.

Förutom Quincy Jones vackra "Stockholm Sweatin’" ägnas hela andra halvan åt Povels penna. Claes är ett lyckopiller i "Glad blues" och fortsätter så vara ihop med Amanda i duetten "De sista entusiasterna". Hon är finstämd i "Den sista jäntan". Jazz på jokkmokkska fungerar utmärkt. Och hon tolkar "Lingonben" med den äran. Claes bjuder på svängiga "Fars fabrik" och "Johanssons boogie woogie vals". Avslutande extranumret "Tummen" med båda sångsolisterna i skön förening är en perfekt avskedspresent.

Storbandet levererar ständigt stabilt tack vare dess skickliga ledare Magnus Plumppu. Här finns inga "plumppu" i protokollet utan genomgående MVG för både solon och kollektiva insatser. Ebeneser lämnas hög som ett hus. Inte på LSD eller jazztobak utan på den nya drogen LSB – Luleå Storband. Starkt jobbat.

Johan E. Skoglund

Idag fortsätter jag lyssna på

Harry Connick JRs Cole Porter-tolkningar. En bättre och svängigare start på helgen är svårfunnen.

Johan E. Skoglund

Recension; Harry Connick Jr. True Love: A celebration of Cole Porter

https://youtu.be/JsxsU2aHbiw

Recensionen är på engelska

Johan E. Skoglund

Lunchkonsert med reseinspiration

Den som har varit på en resa har något att berätta brukar det ju sägas. En sommar-tur till Leipzig gav oss i publiken glädjen att höra på porgrammet Toner från Leipzig som Lena Stenlund bjöd på. Det var höstens sista lunchkonsert i Överluleå kyrka.

På läktarorgeln bjöd Lena med oss på en angenäm musikalisk resa med musik av far och son Bach, Johan Sebastian och Carl Philip Emanuel, Felix Mendelsohn och Clara Schumann.

Vi ser fram emot vårens lunchkonserter.

Johan E. Skoglund

Märkligaste skivtiteln!

Den märkligaste skivtitel jag har sött på måste vara Basie in London. En liveskiva med Count Basie och hans orkester inspelad - inte som titeln antyder i London - utan 1956 i Göteborg.

Skivan i sig är det absolut inget fel på. Musikaliskt är det första klass av Basie och hans mannar rakt igenom. Det är bara titeln som förvirrar.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb ...

... fick jag klart med idag.

Kul!

Count Basie

Idag lyssnar jag på Count Basie. Klassiska inspelningar från förr som släpptes i en lågprisbox förra året. Musiken är tidlös när Basies storband tar i från tårna på egen hand och med gästande vokalister.

Svänger så det svartnar.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på...

...Dale Kavanaugh. En skiva från tyska Naxos där hon spelar musik av Joaquin Rodrigo. Vackrare än inledande Fantasia para un gentilhombre ihop med Horst Bäcker som leder State philharmonic of Arad kan det knappast bli. Och även efterföljande solostycken är en fröjd för örat.

Johan E. Skoglund

Ett nytt skrivjobb...

... fick jag klart med idag. Alltid lika kul när de trillar in.

Johan E. Skoglund

Glad Allhelgona!

En glad allhelgona önskar bloggen alla läsare.

Johan E. Skoglund

Unik skiva

Har för första gången stött på en skiva utan text på fodralets rygg. Så när man ställer den i skivhyllan ser man inte vilken den är. Fast å andra sidan så har ju alla andra skivor därhemma i samlingen rygg med text så när man ser denna lär ju dess unika rygg göra att man känner igen den ändå.

Dagens i-landsproblem jag vet men ändå något för en skivnörd som undertecknad att grotta ned sig i. Var det ett medvetet val att lämna ryggen tom eller har det blivit ett feltryck? Skivan kommer inte namnges här på bloggen då det inte är något jag planerar att tipsa om eller vill hänga ut denna av artisterna egenproducerade skiva.

Johan E. Skoglund

Mavericks

The Mavericks firar 30-årsjubileum men en coverplatta som inte verkar så spännande men denna video från turnén de är ute på är i alla fall mycket bra.

https://www.youtube.com/watch?v=peOnaY_ZXe4

Johan E. Skoglund

Läs mig i senaste Bodenguiden

Jag har skrivit om Bodens ungdomsråd och deras Brysselresa. Läs artikeln här!

Johan E. Skoglund

Chicago

har verkligen en karaktäristisk ljudbild. Så fort man lyssnar på några takter av första låten på nya plattan hör man att det är dom. Precis som det skall vara. Det som vill ha nyskapande får leta någon annan stans.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

Chicagos nya julskiva Christmas. En platta som värmer i höstkylan och tål att lyssnas på både före och efter julen. precis så som en bra julskiva skall vara.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Bobo Stenson i dagens NSD!

Ystert lekfull experimentlust

Bobo Stenson, piano

Norrbotten Big Band

Joakim Milder, dirigent

Kulturens hus, Lilla salen

Lördagen den 19 oktober

Den senaste i raden av svenska jazzjubilarer att hyllas med nyskriven musik som framförs ihop med Norrbotten Big Band är nyblivne 75-åringen, pianisten Bobo Stenson.

Bandets konstnärlige ledare Joakim Milder, tillika kvällens dirigent och presentatör, har förutom sig själv valt ut sex andra kompositörer som alla specialskrivit ett stycke åt Bobo och bandet. Inledande triptyken "Recreator/Duende/Pasodoble" signerad Ulf Adåker sätter an en lekfull ton full av experimentlusta. Något som återkommer kvällen igenom. Vissa stycken berör mer än andra som Lars Danielssons vackra ballad "Peaceful", men kvällen bjuder aldrig på en enda tråkig stund eller onödig ton. Några verk är dock av den typen att dem vill man gärna höra flera gånger för att kunna tillgodogöra sig alla intrikata detaljer.

Det hörs tydligt hur kvällens kompositörer drivs av en kärlek till Bobo Stenson och hans pianospel. Det rör sig om idel genomkomponerad musik med jubilaren i centrum. Visst, bandet bjuder som alltid på sylvassa solister ur alla sektioner men det här är ändå först och främst solistens afton.

Inför den här turnén säger födelsedagsbarnet att det känns spännande. Något som tydligt hörs under kvällens utsvävningar bakom flygeln. Han lider av en kraftig spelhunger som kvällens konsert förhoppningsvis kan råda bot på. Bobo tar sig an musiken som en yster kalv på grönbete och det går inte att ta miste på det fina förhållande som uppstår mellan de som skrivit musiken och legendaren som fått sig den tillägnad.

Ett fragment, "Epilog" av den alltför tidigt bortgångne Börje Fredriksson, blir till en angenäm extraavslutning på en kanonkväll med bäste Bobo Stenson.

Johan E. Skoglund

Recension Kenny Dorham Swedish sessions 1964

För snart 56 år sedan, första veckan i januari 1964 befann sig den amerikanske jazztrumpetaren Kenny Dorham i Stockholm. Tredje januari gav han en konsert ihop med en svensk trio på Gyllene Cirkeln och sjätte januari gick han in i Karlaplansstudion och ledde en svensk-amerikansk sextett. Jazzentusiasten Lars Westin släpper nu dessa inspelningar på en 64 minuters CD, Swedish sessions 1964 (DRCD482). Materialet är först tre studiospår och sedan fem stycken live. Det som framförs är dels Dorhams egna kompositioner och några från The great american songbook.

Dorham och hans medmusikanter bjuder på jazzspel av bästa klassiska sort och många njutbara solon. Ljudbliden är utmärkt för att vara inspelningar med sådan ålder. Det är en detaljrikedom som är en fröjd för örat. Rekommenderas varmt till alla älskare av tidlös jazz.

Johan E. Skoglund

Lunchkonsert i Överluleå Kyrka

Idag var jag på höstens andra lunchkonsert i Överluleå Kyrka. Andreas Printz, till vardags i Matteuskyrkan och som jag för övrigt gjort en porträttintervju med för några år sedan, visade på bredd både hos orgel och hos organist. Han bjöd på sex stycken av blandad karaktär uppe på läktarorgeln. Både mer lugna saker som Gabriel Faurés Pavane och Somewhere ur Leonard Bernsteins musikal West Side Story och mer kraftfulla som avslutande Toccata: Nu la oss takke Gud av Egil Hovland är fint framförda.

En perfekt halvtimme för andhämtning och reflektion innan det är dags att ge sig ut i höstkylan igen.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Ett nytt skrivjobb fick jag klart med idag.

Kul!

Johan E. Skoglund

Är månne minnet kort?

I samtalet med Anne-Sophie Mutter prisar John Williams att hon valt att spela in temat från Schindlers list, det saknas ju en inspelning med en bra violinist.

Förra året kom boxen John Williams Conducts ut. Där finns 2 utsökta inspelningar av Schindlers list temat med Williams själv som dirigent och Tamara Smirnova respektive Itzhak Perlman som utmärkta solister.

 Är månne minnet kort?

Johan E. Skoglund

Skivomslag

är alltid intressanta. Jag köpte nyligen en trippel jul-cd snarare för den guldfärgade plåtboxen än musiken även om den också är mycket bra.

Och den brittiska duon Martin & Shirlies kommande storbandsplatta visar att den klassiska bilden med ett leende par även används 2019.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

En samlingsdubbel med låtar från det tidiga sextiotalet. Efter en veckas intensivt lyssnande på brittiska stråkkvartetter är det skönt att få lite kontraster i det som öronen får ta in.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på....

.... Across the stars. Ett mästarmöte av yppersta klass där John Williams arrangerat om sin filmmusik för Anne-Sophie Mutter. Hon spelar violin med den ackuratess som anstår en polarprisvinnare. Williams själv dirigerar The recording arts orchestra of Los Angeles på bästa sätt. Deluxe-utgåvan som är väl värd den hundring extra den kostar jämfört med originalutgåvan ger oss 5 bonusspår och en 40 minuter lång DVD där Mutter och Williams bjuder på ett intressant samtal om skapande och inspiration.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb på g!

Fick igår klart med ett nytt skrivjobb. Alltid lika kul när de trillar in.

Johan E. Skoglund

Tidigt i alfabetet

Om det är något som slår mig när jag lyssnar på brittiska stråkkvartetter så är det hur många manliga brittiska 1900-talskompositörer med efternamn som börjar på bokstäver tidigt i alfabetet. I boxen med 20 cd-skivor jag just nu håller på och lyssnar på är skivorna i bokstavsordning, efter kompositörernas efternamn. Jag lyssnar just nu på skiva nummer 13 och är nu bara på bokstaven B. Om någon mot förmodan undrar så lyser brudarna med sin frånvaro vad gäller de som komponerat musiken.

Johan E. Skoglund

När pennan och tangenterna får glöda

Idag har jag ägnat mig åt flitigt skrivande. Alltid lika kul när pennan och tangenterna får glöda.

Johan E. Skoglund

Frank Bridge

Jag fortsätter oförtrutet att lyssna på brittiska stråkkvartetter. Idag 3 Cd-skivor med musik av Frank Bridge. Underbara kompositioner. Att ha själv var en skicklig violast hörs verkligen i hans komponerande.

Johan E. Skoglund

Läs mina reportage i Bodenguidens oktobernummer

Jag har intervjuat NHL-stjärnan och Stanley-cupvinnaren Oskar Sundqvist, gjort ett reportage om Boden Business park och Boden business day samt ansvarar för ekonomifrågorna.

Ännu bara i pappersform men snart kan ni läsa den här!

Johan E. Skoglund

Idag läser jag

Andra utgåvan av En gycklares visor (Notfabriken). Att i lugn och ro få insupa texterna till 102 av nittioårige jubilaren Owe Thörnqvist sånger är ren och skär språkmagi. Finurilga formuleringar är bara förnamnet.

Man blir som skribent inspirerad till nya texter.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Nytt skrivjobb fick jag klart med idag.

Så roligt!

Johan E. Skoglund

Förtrollande box

Boxen med brittiska stråkkvartetter fortsätter förtrolla mig. Den innehåller även andra verk än bara stråkkvartetter. Till exempel verk där stråkarna kompletteras av oboe, klarinett och piano.

Något jag verkligen gillar med denna box är att det medföljande häftet innehåller originaltexterna från de olika cd-utgåvorna samlade. Och på de stycken där sång förekommer är även texterna tryckta, både på original och på engelska samt biografier över de medverkande. Vad mer kan man begära?

Johan E. Skoglund

Idag fortsätter jag lyssna på

brittiska stråkkvartetter. Har just hört en strålande skiva med Sir Arnold Bax första och andra stråkkvartetter. Nu väntar en skiva med bland annat hans tredje. Perfekt bakgrundsmusik när man jobbar.

Johan E. Skoglund

Brittiska Stråkkvartetter

Idag lyssnar jag på en ny box från Naxos där man samlat 20 skivor där Maggini-kvartetten spelar brittiska stråkkvartetter från 1900-talet som kom i onsdags. Helgen är räddad - i alla fall musikaliskt,

Johan E. Skoglund

Lunchkonsert

Idag var jag på höstens första av tre lunchkonserter i Överluleå kyrka. Det var en kvintett musiker från Svenska kyrkan i Boden som bjöd på ett varierat och trevligt program med spel på läktarorgeln, flygeln och sång, både solo och kvintett, till flygelackompanjemang. Musikaliskt rör vi oss genom århundraden och genrer.

Och det egenkomponerade Preludium i C som Niklas Thornéus spelar på läktarorgeln ger mersmak. Som alltid vid besök i kyrkor slås man av vilken utsökt akustik dessa kyrkorum har.

Kul att detta avstressande initiativ fortsätter.

Johan E. Skoglund

Tidig musik

För den som gillar medeltida och renässansmusik har Naxos samlat 30 av sina album inom genren i en prisvärd box, The early music collection. Den som vill få fullödiga häften med texter bör söka upp de individuella albumen men här finns mycket att upptäcka för den intresserade.

Johan E. Skoglund

Hur förbättrar man ett mästerverk?

Svaret på rubrikens fråga är att det gör man inte. Icke desto mindre är pianisten André Parfenovs projekt The genesis of the Goldberg Variations intressant. Först Bachs klassiker och sedan hans egna med tillägget New. En spännande skiva utgiven av Naxos i Tyskland. Tyvärr är den förmodat intressanta essän i skivhäftet bara på tyska och så bra är inte min sexåriga skoltyska att jag förstår den fullt ut.

Men att det är glimrande spel rakt igenom det förstår jag fullt ut.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Amalie Stalheim och NKO i dagens NSD!

Vinnande musikalisk uppvisning

Norrbottens Kammarorkester Dirigent Okko Kammu

Solist Amalie Stalheim, cello

Kulturens hus, stora salen

torsdagen den 12 september klockan 19.00

Att Andrea Tarrodi vann första pris 2010 vid Uppsala tonsättarfestival för sitt genombrottsverk Zephyros är föga förvånande när man hör det framföras av Norrbottens Kammarorkester under Okko Kamu. Det är elvamjuka minuter som är som vilsam balsam för örat.
Pjotr Tjajkovskij skrev inte någon cellokonsert men hans Variationer över ett rokokotema i A-dur, för cello och orkester från 1876 är ett gott substitut. Om någon mot förmodan undrade varför unga norska cellisten Amalie Stalheim stod som vinnare i tävlingen om Kungl.
Musikaliska Akademiens solistpris 2018 räcker det att höra henne ta några toner för att få den frågan besvarad. Hennes cellospel är av yppersta klass genom temat och de sju efterföljande variationerna. Detta är en Tjajkovskij i högform så också solist, dirigent och orkester. Mest imponerande är ändå de partier där cellon får trona i ensamt majestät.
Här blir Stalheim ett med sitt instrument. Turnén är en tacksam del av prisvinsten.

Efter pausen bjuds föga förvånande på en symfoni från ännu en av de stora manliga döda mästarna. Termen musikaliskt underbarn må vara en sliten klyscha men Felix Mendelssohn som skrev sin Symfoni nr.1, op.11
1824 som femtonåring gör verkligen skäl för namnet. Det är fyra satser pang på som ger publiken full valuta för pengarna. Orkestern får här precis som tidigare verkligen visa vad den går för.

Före paus två värdiga kvinnliga prisvinnare och efter den en medryckande Mendelsohn. Mer kan knappast begäras av en höstpremiär.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Fick idag klart med ännu ett skrivjobb.

Kul!

Johan E. Skoglund

Julskivor beställda

Jag har redan beställt några av årets julskivor. En är redan släppt och skickad, den andra släpps först om en månad.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb på g!

Fick idag klart med ett nytt skrivjobb. Alltid lika kul när de trillar in.

Johan E. Skoglund

Läs min artikel om kyrkornas firande av Boden 100 år i senaste Kyrkfönstret!

Du hittar min artikel här!

Johan E. Skoglund

Flitigt skrivande

Har jag ägnat mig åt idag. Få saker slår att få vara kreativ.

Johan E. Skoglund

Var är brudarna?

Rubrikens fråga måste man ända ställa sig efter att ha lyssnat igenom Men of the moment 1960s pop gems written by Roger Greenway & Roger Cook. Av 32 spår är endast ett med en kvinnlig sångerska. Det gör inte samlingen mindre intressant eller sämre men det är likafullt något att reflektera över.

Johan E. Skoglund

Vad skriver du om detta?

Var frågan jag fick när jag besökte en konsert i lördags under kulturnatten i Boden. Jag fick flera gånger förklara att jag var där bara för att lyssna. När jag besökte en annan konsert tidigare i somras och jag förklarade att jag bara var där för att lyssna gav de medverkande upp en lättnadens suck.

Kul att man är så känd recensent att folk alltid tror att man jobbar.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Idag fick jag klart med ett nytt skrivjobb.

Kul!

Johan E. Skoglund

Amundsen

Idag kom en skiva med posten jag väntat länge på. Johan Söderqvists musik till filmen Amundsen (Perseverance Records). Den norske polarfararens öden och äventyr är perfekta berättelser att skapa en mäktig musikalisk följeslagare till. Just nu lyssnar jag på den oerhört vackra two brothers.

Johan E. Skoglund

Roger Greenway & Roger Cook

De två Rograrna (heter det så i plural?) har alltid varit en favorit bland sextiotalets poplåtskrivare. Nu har 32 av duons mindre kända alster samlats på en fullmatad CD med tillhörande informativt häfte fullt av bilder.

På Men of the momrnt 1960s pop gems writen by Roger Greenway & Roger Cook (Teensville records) finns mycket att upptäcka för den som gillar genren.

Johan E. Skoglund

Läs min artikel om älgjakten i Bodenguidens septembernummer 2019!

Kommer att finnas här! Senaste numret är inte utlagt på nätet än men kommer att finnas på hemsidan snart. Tills dess får den som inte kan vänta gärna läsa i papperstidningen.

Johan E. Skoglund

Ivan Ilić

Pianisten Ivan Ilić nya skiva (Chandos) där han spelar tre världspremiärer är en riktigt liten pärla. Det rör sig om nyupptäckta transkriptioner av tre av Franz Joseph Haydns symfonier för solopiano signerade Haydns samtida Carl David Stegmann. Så inspirerande framfört. Detta är verkligen evig musik. Och historien om hur Ivan Ilić upptäckte denna musik som berättas i CD-häftet är mycket fascinerande den också. Spännande är bara förnamnet.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

The great american songbook. Fyndande en cd-box med 60 gamla godingar från förr igår för 59 kronor. alltså mindre än en spänn per låt.. They don't make 'em like that anymoore passar verkligen in på artriter som Ella Fitzgerald, Bobby Darin, Gene Kelly, Fred Astaire, Peggy Lee, The Rat pack, Mel Torme, Nat Kin Cole, Ray Charles och Dinah Washington.

Tidlöst och slitstarkt man aldrig kan få för mycket utav.

Johan E. Skoglund

Musik passande för regnet

Här i Boden, har det den senaste veckan mest bara regnat och regnat. Så Skönt då att jag med posten idag fick musik av Ry Cooder från några filmer som utspelar sig i södra USA bland annat. Musiken värmer inomhus och inombords även om det fortfarande spöregnar utanför mitt fönster. Man kan riktigt känna ökenhettan i Rys tongångar.

Johan E. Skoglund

Derek Bermel

Den amerikanska nutida tonsättaren Derek Bermel är en för mig i alla fall lika ny som angenäm bekantskap. Idag lyssnar jag på en spännande porträttskiva från Naxos med tre symfoniska verk av honom.

 Välklingande välspelat av alla inblandade.

Johan E. Skoglund

Dagens nya ord (?) bilonanist

När jag i lokaltidningen läser om en bilonanist på deras webb idag tror jag att det är ett nytt ord. Men en googling ger vid handen att både Skånska Dagbladet, 2015 och aftonbladet, 2016 använt ordet. I Aftonbladets fall dock med bindestreck. Och i Norge rapporterar Bergensavisen redan 2008 om en bilonanist. Så så nytt var inte ordet.

Och båda företeelserna har ju många år på nacken. Även om människan varit bilburen betydligt kortare tid än hon onanerat.

Johan E. Skoglund

Höstens första skrivjobb!

Fick jag beställning på idag så det är under produktion. Kul att åter få låta tangenterna smattra och kreativiteten flöda. Ett skrivjobb som skall publiceras senare i höst har jag redan gjort klart före sommaren. Så det jag började med idag ä det första som både skrivs och publiceras under hösten 2019.

Johan E. Skoglund

Inga fler dödsfall när bloggen är tillbaka

Nu är bloggen tillbaka efter sommaruppehållet. Jag har tidige inlett efter mina blogglov med att skriva en lång lista på alla fallna hjältar som lämnat oss under min frånvaro. Men nu slutar jag med detta helt. Många hjältar dör och det kanske kan uppfattas som konstigt att vissa nämns och inte andra. Så detta skall inte ses som att jag nedvärderar de som dör framöver. Men jag fortsätter givetvis blogga om musik och skrivande.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Elisabeth Melander i måndagens NSD!

Både suveränt och själfullt

Elisabeth Melander Touch my soul 

Martin Berggren, flygel, och Mattias Sandlund, cello 

Nederluleå Kyrka 

Lördagen den 29 juni

Att det är en rutinerad trio som den kommande veckan besöker kyrkor runt om i Norrbotten råder det knappast några tvivel kring. Så fort Elisabeth Melander börjar sjunga och Martin Berggren spela på flygeln och Mattias Sandlund på sin cello hör man att detta är människor med eoner av erfarenhet med det som de sysslar med.

Kvällens själfulla program passar Elisabeth Melanders rejäla röst perfekt. Kyrkorummet likaså. De mikrofoner som används känns obsoleta. De amerikanska låtarna från artister som Randy Crawford, CeCe Winans, Brenda Russell och Linda Eder gör trion sådan rättvisa att originalartisterna får passa sig noga. Och Randy Newmans ”You’ve got a friend in me” från filmen ”Toy story” blir till ett riktigt halleluja-ögonblick där publiken fås att medverka på bästa sätt.

Martin Berggren och Mattias Sandlund bjuder på två fina instrumentala stycken. Och Berggren själv på ett jazzigt medley av Beatles-klassikerna ”Here comes the sun” och ”Yesterday” på ett piggt sätt med mycket improvisation och känsla.

Vissa konserter i kyrkans regi har ibland innehållit en liten andakt från någon i församlingen. Så inte denna. I stället så blir musiken, de personligt valda sångtexterna och Elisabeths insiktsfulla och livsbejakande mellansnack till en enda lång predikan.

Om man vill ta till sig budskapet eller inte är som i alla predikosammanhang upp till åhörarna att avgöra. Men mången gudstjänst skulle nog tjäna på att presentera sitt innehåll så här tilltalande. Vad de tänkte som invigde Nederluleå kyrka just denna persmäss år 1492 kan vi aldrig veta. Men de hade nog glatts åt att kyrkan 627 år senare är full av liv och folk.

Den som har möjlighet att besöka någon av trions kommande Norrbottenskonserter men väljer att avstå gör det på egen risk. Elisabeth Melander är varken son eller förlorad. Vi bodensare har bara lånat ut henne till Malmö sedan flera år tillbaka. Med en sådan här återkomst släpper vi tveksamt tillbaka henne söderut. Borde vi inte likt biblioteken inför en max lånetid på sådana här suveräna sångerskor?

Johan E. Skoglund

Läs min intervju med rallyföraren kenneth Johansson i Bodenguidens sommarnummer 2019!

Hittar ni här!

Johan E. Skoglund

Glad midsommar och sommar önskas alla läsare!

Nu tar bloggen semester men är åter i augusti med nya friska tag. Men en uppdatering kommer till helgen när en text av mig publiceras.

Johan E. Skoglund

Recension av Svante Thuresson Four

https://youtu.be/2saLiYap5Ig

Videorecensionen är på engelska.

Johan E. Skoglund

Recension av Play it again Marvin

https://youtu.be/t-5ko63GAco

Videorecensionen är på engelska.

Johan E. Skoglund

Recension av Van Morrisson The healing game Deluxe

https://youtu.be/Uy7FZDRQARA

Videorecensionen är på engelska.

Johan E. Skoglund

Honky tonk time machine

kom med posten idag. Kommer lyssna på den under midsommar. Mums!

Johan E. Skoglund

Honky tonk time machine

George Strait har släppt karriärens 30 album Honky tonk time machine tidigare i vår. Många låtar skrivna av honom själv och sonen Bubba. Avslutar gör en duett med Willie Nelsson, Sing one with Wille som George, Bubba och Wille Skrivit ihop med Buddy Cannon. Bland de 13 spåren finns även en cover, på Johny Paychecks-låten Old Violin. Och en duett med barnbarnet Harvey Strait. Precis som på senaste studioalbumet Cold beer conversation har George och Chuck Ainlay stått för produktionen och Nashvilles studio-elit står för kompet.

Cd är beställd från Storbritannien. Tyvärr så tycks paket därifrån ha en tendens att ta långt tid på sig hit. Men en recension kommer så fort skivan kommit.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Sven-David Sandström!

Vår främsta nu levande kompositör har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Skatteåterbäring

Har för första gången på många år inte fått restskatt utan istället några tusenlappar tillbaka. Två av dessa valde jag att investera i den stora boxen med några DVDs och 130 cd-skivor som gavs ut i samband med att Idil Biret fyllde 75 år. En magisk box. Detta kommer lätt att bli min ödeöskiva alla kategorier. Punkt.

Johan E. Skoglund

Läs mitt konfirmationsreportage i Kyrkfönstrets sommarnummer 2019!

Hittar ni här!

Johan E. Skoglund

Martin Nilsson

har hjort en riktigt bra countryplatta med Längtan till landet (Atenzia Records). En fin blandning av svenska och engelska låtar. Två svenska original och resten skrivet av utländska låtskrivarprofrs.

Enda jag saknar i texthäftet är de tänkvärda sångtexterna och en lista på de medverkande amerikanska musikerna. Men annars är detta svensk country när den är som allra bäst.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Dr. John

En favorit har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Berwaldhallspremiär

Så har jag då snart 41 år gammal begått min Berwaldhallspremiär. Konserten där Herbert Blomstedt, ledde solister, Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester var helt magisk. Den som missade den kan höra den på nätet här.

Jag hoppas kunna återkomma dit igen. De hade även en trevlig cd-shop där jag fick tag i ett oratorium av Schumann, dock inspelat i London. Jag tror inte ene enda skiva där var inspelad just i Berwaldhallen.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Joyful Comapny of Singers i dagens NSD!

Körkonsert med musik utan gränser

Joyful company of singers, Peter Broadbent dir.

Luleå Domkyrka

Lördag 25 maj

1998 gjorde Mikael Wiehe och Tomas Di Leva låten Vad bryr sej kärleken om gränser. Byt ut ordet gränser mot musik och du har en alldeles perfekt sammanfattning av den konsert som London-kören Joyful Company of Singers under Peter Broadbents eminenta ledning bjöd på.

I tider av Brexit och EU-val där öppna och stängda gränser flitigt diskuteras är det befriande att under en upplyftande timme lyssna på en brittisk kör som i Sverige sjunger på bland annat svenska, engelska, tyska, norska och latin. Allt med en fläckfri fonetik. Stämsången sitter som en smäck. Att kören förra året kunde fira sitt trettioårsjubileum hörs tydligt. Detta är en skara väl insjungna röster som bjuder på körsång i världsklass. Att kända klassiska skivmärken som Naxos och Chandos gett ut album med kören förvånar föga. Det här är acapellasång när den är som absolut vackrast och bäst.

Nutida körlyrik blandas förtjänstfullt med klassiker från bland andra Henry Purcell, Felix Mendelsohn, Edvard Grieg och Sergei Rachmaninov. Kvällens absoluta höjdpunkt är Jaako Mäntyjätvis Canticum calamatis maritimae till åminnelse av Estonia-katastrofens offer. Här inleder sopranen Sarah Maria Intrieri med en känslofylld klagosång i folkton och tenoren Richard Milnes läser finska latinradions nyhetskommuniké. Oerhört gripande. Likaså är Communio Lux Aetena ur Malcolm Wiliamsons Requiem, vilket kören framförde på tomsättarens begravning 2003.

Detta var körens första av förhoppningsvis många Norrbottensbesök för det glädjefulla sångarsällskapet. Sällan har en ensemble haft ett mer passande namn.

Johan E. Skoglund

Läs mina texter i Bodenguidens juninummer!

Jag har skrivit om studenten och ansvarar för ekonomifrågorna.

Ni kan läsa tidningen här.

Johan E. Skoglund

Västkustrock

Har alltid varit en favoritgenre. Så inför sommaren känns det perfekt att införskaffa den nya 13-Cd boxen med Totos album. Skickades idag så sommaren är räddad. I alla fall musikaliskt.

Johan E. Skoglund

Mera Stenhammar

Även Nemme Jäervi har fått ge ut en Stenhammarsiva på BIS. Vad tycker jag om den? Precis som Camilla Lundberg i OPUS. Jag såg verkligen fram emot en SACD inspelning av sången men denna var inte als kul.

Vänligen

Johan E. Skoglund

Herbert Blomstedt

skall jag äntligen få se live på fredag när jag åker till Stockholm och besöker Berwaldhallen. Där ges det musik av Bach och Mendelssohn men idag så lyssnar jag på en BIS-skiva från förra året där han spelar Stenhammars Andra symfoni och Serenaden. Inspelningarna är gjorda vid två olika konserter med Göteborgssymfonikerna.

Mycket njutbart.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på...

En massa intressanta skivor från ginzas cd-rea på nätet. En skiva där Carl Davis dirigerar Royal philarmonic orchestra i sin egen filmmusik för en tia. Och två fina 5cd-boxar med Sidney Bechet och Teddy Willson för 29 spänn.

Fynd är bara förnamnet!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Herman Wouk och Peter Dahl.

Två hjältar har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb på G!

Fick idag klart med ett nytt skrivjobb.

Kul!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Tim Conway!

En stor komiker har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Sven Lindqvist!

En hjälte har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Fick idag klart med ett nytt skrivjobb.

Kul!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Doris Day!

En  favorit från förr har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Norlandsoperans Symfoniorkester och Trio ZPR i dagens NSD!

En klangfull kväll

Norrlandsoperans symfoniorkester och trio ZPR, Anja Bihlmaier dir.
Kulturens hus, stora salen
Fredag 10 maj

Norrlandsoperans symfoniorkester är alltid ett lika kärt återseende på Kulturens hus stora scen. Detta besök är inget undantag. Först bjuds vi på en perfekt liten aptitretare från 1821. Ouvertyren till Carl Maria von Webers opera Friskytten är 1o intensiva minuter. Ett angenämt framförande. Kvällens dirigent Anja Bihlmaier gästar orkestern för första gången och hon leder den mycket bra.

Sedan följer kvällens uruppförande. B Tommy Andersons Beyond the senses en trippelkonsert för violin, viola och cello. Trio ZPR Cecilia Zilliacus, violin, Lise Bethaud, viola och Kati Raitinen, cello är en samspelt trio. I Anderssons trippelkonsert får de verkligen ge allt. Sällan har uttrycket här blir det åka av från första till sista tonen varit mer passande. Visst, verket har sina lugna stunder, men det är snabb musik som dominerar. En enda tjugotvå minuter lång sats är mycket musik att smälta. Men Anderssons komposition är så variationsrik att det blir mer lättsmält. Samspelet mellan trio, orkester och dirigent är på topp rakt igenom. Då trion alltid spelar samtidigt blir de mer som en solist än tre. Ett läckert verk som man gärna vill höra igen.

Efter pausen är de så tillbaka till 1820-talet då Franz Schubert skrev sin nionde och sista kompletta symfoni, den med epitetet den stora. Detta är 46 minuter klassisk symfonikonst när den är som bäst. 4 satser av yppersta klass. Precis som i de övriga verken är man här en enda kraftfull organism. En passande avslutning på en klangfull kväll.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Solo Cissokho!

En koramästare som jag har haft nöjet att se och recensera live har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Recension av Weeping Willows After us

https://youtu.be/ZahMlIF6Xqo

Recensionen är på engelska.

Johan E. Skoglund

Fick idag klart mend ännu ett skrivjobb!

Altid lika inspirerande, roligt och kul när de trillar in!

Johan E. Skoglund

PianoBasso Tranquilo II

Kom med posten idag. Underbart vacker skiva med duon Thomas Gustavsson på piano och Andreas Gustafsson på kontrabas (Naxos). Precis som på debuten Tranquilo är det klassisk musik och sånger. Den här gången av Camille Saint Saens, Claude Debussy, Johan Sebastian Bach, Edvard Grieg, David Wikander, Wilhelm Stenhammar, George Friedrich Händel, och Carl Nielsen. Thomas står för de andlöst vackra arangemangen som de båda spelar på bästa sätt.

Njutbart är bara förnamnet. Detta är musik som går på djupet rakt in i själen. Det gör också Magnus Bergströms drömlikt vackra omslagsfoto av en brygga ut mot havet i solnedgång.

Johan E. Skoglund

En glad valborg!

Önskar bloggen alla läsare.

Johan E. Skoglund

Blogen minns Svante Grundberg!

En nattsduddare av rang har lämant oss. Blir att lyssna på favoritskivan Nattsudds bästa röj- och partyrockers. Rekomenderas varmt!

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs min intervju med racingsyskonen Bäckman i Bodenguidens majnummer 2019

Du hittar den här.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Ken Kercheveal!

Cliff Barnes från Dallas har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Tre ny akrivjobb på G!

Fick idag klart med te nya skrivjobb. Varav ett påbörjas redan idag och ett annat i morgon.

Kul!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Les Reed!

En favorit bland låtskrivare har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

En glad påsk!

Önsakr bloggen alla läsare!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Conny Walfridsson!

Jan sparrings mångårige pianist har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Mikael Augstsson och Norrbotten Big Band i dagens NSD!

Argentinskt av högsta klass

Norrbotten Big Band möter Mikael Augustsson

Kulturens hus, lilla salen

Lördag 13 april

Vissa idéer är så genialiska att när de äntligen materialiserats måste man ställa sig frågan; Varför har ingen tänkt på det här förut? Till den kategorin banbrytande synergier hör definitivt samarbetet mellan bandoneoninsten Mikael Augustson och Norrbotten Big Band.

De har under årens lopp bjudit sin trogna publik på många höjdarkvällar. Den här rankas definitivt topp 10 bland dessa.  Mikael Augustson är lik trevlig småpratare i mellansnacket som skicklig bandoneonist, kompositör och arrangör. Den argentinska tangon och annan musik från landet i Sydamerika tas till helt nya höjder.

Olle Linder bakom trummorna framkallar hypnotiserande rytmer på sina olika slagverksinstrument. Särskilt solot på handtrumman pandeiro måste framhävas. Och den unga Estländska pianisten Britta Virves är ett fynd bakom tangenterna. Likaså orkesterns nya fastanställde trombonist Michał Tomaszczyk. De bjuder båda på finfina solon. Så också gamla bekantingar som Magnus Ekholm, Danne Johansson, Jacek Onuszkiewicz, Bosse Strandberg, Janne Thelin Mats Garberg och Robert Nordmark och Petter Olofsson. Och Pelle Grebacken visar att blockflöjten har sin naturliga plats inom jazzen. Och vi får även veta vilken melodi på instrumentet som ärt mest irriterande när man spelar biljard. Bara en sådan sak.

Men kvällens främste solist är ändå Augustson själv. Bandoneon får till fullo flera tillfällen att visa upp sig. Arrangemangen, både på egen musik och sådant från Astor Piazzolla och andra argentinare är kongeniala. Likaså de egna kompositionerna. Hemtamt rör vi oss mellan olika genrer, stilar och epoker. En beställning från en kammarmusikfestival på bandoneonmusik som inte var tango ger oss Asbeig. Musik influerad av Astro Piazzolla, Béla Bartók och Igor Stravinskij.

Det bjuds på två täta fullmatade set med en välbehövlig paus i mitten. Så man får smälta in alla magiska musikaliska uttryck man just haft glädjen att få insupa. Och som extranummer utlovar Mikael Augustson äntligen lite jazz. Och visst, Lullaby of Birdland är en jazzstandard. Men för att citera Danne Johansson efteråt; Såhär har den nog aldrig låtit. Tack så mycket för det.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Bibbi Andersson!

En stor skådespelerska har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Påsken kunde knappast börja bättre!

Är nyss kommen från Överluleå Kyrka. Där bjöd Överluleå kyrkokör på ett fantastiskt framförande av Giovanni Battista Pergolesis  Stabat Mater. De två solisterna, sopranen Carina Stenberg och alten Ewa Grahn-Rosell alt har sällan låtit bättre. Deras ljuvliga solon ger mig gåshud. Och kören är en enda stor stabil organism. Kören inleder med att framföra två ljuvliga Maria-sånger signerade Edvard Grieg och Charles Gonoud. 

Sedan spelar konsertens ackompanjatör Andreas Printz, Caintiléne av Jean Alain på stora läktarorgeln mycket vackert. En ny trevlig bekantskap som jag inte kände till tidigare. Även så för organisten själv berättar Andreas för mig när han kommenterar verkvalet efteråt.

Kantor Lena Stenlund leder alltsammans på bästa sätt. Kul att man valt ett arrangemang där både kyrkokörens herrar och damer får sjunga med.

Lika motvillig som jag var att lämna solen utanför, för att gå in i kyrkan, lika motvilligt lämnar jag kyrkan för att gå ut i solen igen. Påsken kunde knappast börja bättre. Ett stort tack och önskan om den glad påsk till alla inblandade.

Johan E. Skoglund

Läs texter av mig i Kyrkfönstret och NSD!

I Kyrkfösntrets påsknummer har jag skrivit om middag med mersmak. Du hittar den här!

Nedan hittar du min recension av Schuberts Oktett från dagens NSD.

Charmerande skön Schubert

Schuberts Oktett

Norrbottensmusikens oktett

Kulturens hus, stora salen

Torsdag 11 april

Kammarmusik är ofta framförd i lite mindre lokaler, i Kulturens hus främst i Konsthallen och Lilla salen. Så det är med spänd förväntan man bänkar sig i stora salen för att avnjuta Franz Schuberts Oktett i F-dur, op.166. Han skrev det nästan timslånga, sexsatsiga verket 1824.

Besättningen är klarinett, fagott, horn, två violiner, viola, cello och kontrabas. Kvällens ensemble består dels av stämledare från Norrbottens kammarorkester, dels av utvalda gästmusiker som enligt hemsidan skall vara ”några av landets mest exklusiva musiker.” I tider där man försöker nå ut med klassisk musik till flera och nya grupper känns denna formulering ytterst löjeväckande. Vill verkligen Norrbottensmusikens oktett framställa sig som exklusiva musiker på den kulturella parnassen som blickar ut över andra oexklusiva musiker? Har inte myten om det kulturella geniet motbevistas än hos Norrbottensmusiken?

Oavsett exklusiviteten i de åtta musiker som intar scenen är de i alla fall åtta mycket spelskickliga instrumentalister. Det kan ingen ta ifrån dem. De spelar så det står härliga till. Att verket skrevs på beställning av en klarinettist hörs tydligt hos Robert Ekhs underbara spel.

Hur fungerar då stora salen för musik i det lite mindre formatet? Att lite av intimiteten från mindre lokaler försvinner går inte att förneka.

Men när fullblodsproffs som dessa ger allt från första till sista tonen är det en oemotståndlig oktett som omfamnar dig. Tack för den bamsekramen.

Johan E. Skoglund

4 olika skrivjobb

håller jag på med denna vecka. 1 är avklarat och 3 är kvar att genomföra. Kul em många bollar i luften!

Johan E. Skoglund

Flera nya skrivjobb på G!

Idag har jag fått klart med tre nya skrivjobb. Bättre start på veckan får man leta efter.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Lasse Pöysti!

Mumintrollet ar lämnat oss.

Blogen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Perry Como

Perry Como boxen får man ta för vad den är. Det är en box från Documents. Så inget häfte, minimalt med infomaton och ingen ljudförbättring. Men att få 225 spår med honom från 50-talet och början av 60-talet på 1tio Cd till priset av en enkel-cd är inte fy skam. Då kan jag köpa att ljudkvalliteten på vissa spår är genomusel.

Johan E. Skoglund

Spännande och intressant möte!

Idag skall jag träffa en person för att få veta mer om ett ämne. Sedan skall jag skriva en artikel om det hela.

Alltid lika spännande och intressant med dessa möten.

Johan E. Skoglund

Perry Como

I tisdags kom en import-box med 10 skivor med Perry Como och igår 101 Motown hits på 5 cd. Många karlar lite tid heter en låt med Nanne Grönwall. Och så har vi ju Miguel Browns gamla discodänga So many men so litle time.

Själv är min devis Många skivor lite tid.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Britt Damberg!

En schlagerlegend har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Jon Skolmen!

Ole Bramserud hsr checkat ut för gott.

Bloggen lyfter påhatten!

Johan E. Skoglund

Musikal och filmmusik med extra alt

Idag lyssnar jag på en skiva som inte är något för deen måttfulle. Play it again Marvin! är en hyllning till Marvin Hamlisch inspelad live med symfoniorkester och vokal och injstrumentalsolsiter som alla tar i från tårna. Här sparas inte på krutet. Showbizz-historia med extra allt. Rekomenderas varmast till den som är less på lagom i alla dess former. Detta är grandiost på ett sätt som får salig Liberaci att framstå som modest.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnarv jag på

3-cd delxue utgåva av vasn Morissons platta The healing game. Tredje skivna som snurrar nu är hela hans konsert fråm Montreaux-festivalen 19 juli 1997. Livemusik när den är som bäst.

Johan E. Skoglund

Tårtkalas!

Igår var jag på tåtkalas. Det var företagarna som firade hur mycket småföretagen i Boden bidrar med i skatteintäkter till kommunen. Sedasn redaktionsmöte på Bodenguiden som gav flera nya spän nade skrivuppdrag.

En alltigeniom trevlig förmiddag.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Fröding i lördagens NSD!

Syskonkärlek av allra bästa slag

Luleå kammarkör, Monika Wasberg dir.
Kulturcentrum Ebeneser
Torsdag 21 mars

Det är lika bra att redovisa eventuella jävsförhållanden med en gång. Som född värmlänning som som liten besökt Alsters herrgård och fotats vid Frödingstenen är recensentens förhållande till Gustaf Fröding och hans diktning allt annat än opartiskt. Så bra då att Syskonkärlek rent objektivt är så bra att denna bias inte spelar någon som helst roll.

Karlstadspöjken Urban Dahlberg, som spenderat barndomens sommar i Frödingland har på bästa sätt tonsatt de elva Frödingtexter som utgör kvällens svit. Även om man kan höra ekon av exempelvis Olle Adolphson så blir det aldrig annat än ett eget verk.

Gitarristen Stefan Wester bidrar med sitt glimrande gitarrspel till konsertens njutbarhet ihop med Monica Wasberg på elpiano. Kammarkörens Hans Erik Öster och Ewa Nyström gör de talade partierna som Gustaf Förding och hans äldre syster Cecilia på bästa sätt. De berättar om Gustavs liv när de möts i himmelen och reciterar fint de dikter som kören och de sedan sjunger. Det blir till en tänkvärd timma där skratt blandas med alvar och det alltid är nära till vin kvinnor och sång. Om två syskon som verkligen hade en djup kärlek till varandra. Sällan har ett verk haft en mer passande titel. Dikter som Bevärtingarna känns aktuella med en pågående militärövning i länet samtidigt.

Med hjälp av Hägnan har de fått fin tidsenlig klädsel. Fast den före detta trädgårdskonsulenten Öster erkänner villigt att han hellre odlar broccoli än det helskägg som efter konserten skall ansas. Och kammarkören, som alltid när superproffset Monika Wasberg dirigerar den sjunger så där innerligt som en kammarkör skall göra. Att Dahlberg valt att växla partier med ackompanjemang av piano och gitarr med acapella-dito ger hela verket en välbehövlig variation och fräschör. Han närvarar själv och är rättmätigt nöjd efter sitt uruppförande.

I pressmeddelandet inför konserten kan vi läsa att en Boye-svit med samma upplägg är på tonsättarens agenda framöver. Det ser vi fram emot. Om Gustafs dikter blev så här bra hur bra skall då inte Karins poesi bli i händerna på Urban Dahlberg? Detta är symbiotisk syskonkärlek då den är som allra bäst.

Johan E. Skoglund

Nytt Skrivjobb!

Fick jag klart med idsg.

Kul!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Scott Walker!

The sun ain't gonna shine anymore!

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs min intervju med influencern MIssJey i senste Bodenguiden!

Du hittar den här!

Johan E. Skoglund

Är Brexit redan här?

Ett paket från amazon.co.uk har inte kommit fram efter två veckor och jag har fått en återbetalning på 171 kronor. Det är väl inte Brexit som redan rullat igång?

Jag fick izstället beställa en DVD från Sverige och en från en underlevernatör från amazon.co.uk för totalt 166. Så jag tjänade fem kronor.

Det rör sig om två dåliga actionfilmer men där filmmusikenär personliga favoriter och jag vill helt enkellt se hur de används ifilmerna.

Johan E. Skoglund

Vive la Lindström!

Som anglofil ut i fingerspetsarna* så måste jag ändå helhjärtat kapitulera inför det hag hörde för två timmar sedan då det var dags för treminens tredje och tyvärr sist lunchkonsert i Överluleå Kyrka. Marikakyrkans månågrige kantor Kjell Lindström hade glädjande nog för oss i publiken tagit en paus från sin tillvaro som pensionär och bjöd på fransk orgelmusik så det stod härliga till.

Från inledande Te Deum av Charpentier, euroviosnhymmen nni vet bjöds på en fin expose av fransk orgelmusik från 1700 till 1900-talet.

Som en extra bonus bjöd han upp oss på orgelläktaren vid konsrrtens slut då han och kantor Lena Stenlund på bästa pedagogiska sätt visade upp orgeln och lärde oss noviser allt vi behövde veta.

Intressant!

Lena flaggade för en fortsättning på lunchkonsert-serien till hösten. Det tackar vi ja till på såtende fot.

* = fast alla som besökt mig vet att jag på sovrumsdörren har en Pariskarta uppklistrad och att en tavla med en Pariskarta hänger ovanför min säng. Den upklistrade kartan kommer från denna fina cd-box, 330 låtar om Paris frn förr på 12 cd-skivor. Så någon atifrankofil är jag då rakt inte.

Johan E. Skoglund

Påskbox

Idag kommer ett paket med bland annat en påskbox, ett år försent. Låt mig få förklara. Boxen med 25 skivor klassisk musik för påsk och stilla veckan släpptes förra året. Då annonserades den ut för 399 kronor inför påsken men den fanns ej i lager. Så när påsken närmade sig och ingen box var på väg så avbeställde jag den.

Nu så finns den i lager och dessutom sänkt med en hundring. Så det blir 11 kronor och 96 öre per skiva. Fynd minst sagt. Jag har även beställt några julskivor på rea bland annat en finfin country-dubbel-cd med musik från 50-talet från Jasmine för 99 kronor. Det gäller ju att vara ute i god tid både vad gäller jul och påsk. Och allt med fri frakt.

Och så skall jag återuppleva en av barndomens höjdpunkter; John Cleeses klassiska tv-special How to irritate people som vi hade på VHS hemma hos mig. Nu finns den på dvd för en ynka tia.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Andrė Previn!

En mångsidig musiker har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb på G!

Fick idag klart med ett nytt skrivjobb som skall utföras denna vecka.

Kul, har redan börajt fila på formuleringar i min hjärna.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Dick Dale och Andre Wiliams!

En sufrockfavorit och en r'n'b-pionjär har lämans oss.

Bloggen lyfter på hartten!

Johan E. Skoglund

Four

Svante Thuresons nya jazzplatta four damp ned på hallmattan  i morse. jag har bara som ahsirgast hunnit lyssna på början av skivans 23 spår men mina högt ställda förväntningar tycks med råge infrias. Det verkar som om Svante och Claes Crona trio än en gång levererar Sveriges för tillf'llet bästa vokaljazz alla kategorier.

Johan E. Skoglund

Jazzhistoria när den är som bäst!

Idag lyssnar jag på ett nätfynd en 25 cd-box från franska Chant du monde som bjuder på gräddan av amerikansk jazz mellan 1957 och 1959.

Miles Davis, Count Basie Duke Ellington, Billie Holliday, Jimmy Smith, Gerry Mulligan, Max Roach, Dizzie Gillespie, Lee Morgan, Modern Jazz Quartet, Horace Silver, John Coltrane, Woody Herman, Stan Kenton Ahmad Jamal, Jimmy Giuffre, Louis Armstrong, Mahalia Jackson, Lester Young, Ornette Coleman, Bill Holman, Ray Charles, Helen Merill, Thelonius Monk, Sonny Rollins, Sarah Vaughan och Cannonball Aderley är bara några av stjärnora som är representerade.

En enda icke-amerikan är med och leder ett spår. Lars Gullin. Kul för mig som svensk.  Även trumpetaren Rolf Ericsson medverkar på ett amerikanst spår. För 332 kronor blir det 13,28 per skiva. Och det medföljande häftet inehåller en fin liten essä om musiken på varje skiva, både på franska och engelska samt fulla uppgifter om vilka som medverkar på varje spår och vilket år, månad dag och var den spelades in. Jazhistoria när den är som bäst.

Detta är ettiktigt fynd som kommer att spelas om och om igen! Om och om igen!

Johan E. Skoglund

Extra!

När det står Extra! på NSDs hemsida brukar det vara en trafokolycka, vattenläcka eller anna viktig nyhet. Dagens extra gör mig dok komfunderad Oraslex gav kvinna alergisk chock somdesutom handlar om en spanjorska är enligt min mening långt över snaskighetens gräns.

Johan E. Skoglund

Många fynd-Cd och dvd

har jag fått på sistone. Inget nytt men en massa finfina fynd bland annat av jazz-legender både på DVD och Cd. Idag fick jag två utmärkta abba-boxar. Abba kan man aldrig få för mycket utav. Och senare under vekcan kommer äntligen Svante Thuressons nya album Four.

Och nya boxar med Van Morisson, Buddy Rich, Perry Como och Weeping Willows nya album är beställda men de släpps fört senare i månaden.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Hal Blaine!

En favotrummis har lämnat oss.

Bloggen lyfter på htten!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns fallna hjältar!

Ethel Ennis och Jan-michael  Vincent har lämnat  oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Bert Månsson!

En legendarisk musiker och låtskrivare har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E Skoglund

Ludwig Göransson!

Det blev en oscar, jippie!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Luke Perry!

Beverly Hills 90210 såg man ju på som tonåring.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Bloggen mins Keith Flint!

Prodigy har man ju lyssnat på en del.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Svante Thuresson

Den 82-årige jazzlegenden verkar glädjande nog inte ha några planer  på att sakta ned och leva ett stillsamt pensionärsliv.

Jag såg honom och den lika aktiva spelkompisen Claes Crona 78 år för något år sedan i deras ljuvliga Beppe Wolgers-hyllning. Nu har Claes som ju förutom att han är en av våra främsta nu levande jazzpianister även är skivbolagsdirektör gett ut Four. Där Svante sjunger the great american songbook uppbackad av Claes Crona trio som förutom Claes på piano även består av Johan Löfcrantz på trummor och Hans Andersson på bas.

Ser mycket fram emot detta album som släpps idag. Skivan är en beställningsvara så det tar tyvärr någon vecka innan jag kan lyssna på den. Men den som väntar på något gott...

Bloggen minns Mark Hollis och Magnus Lindberg!

Två musikfavoriter har lämant oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan  E. Skoglund

Läs min text om Storklinten i Bodenguidens marsnummer 2019!

Ni hittar den här!

Johan E. Skoglund

John Field

Idag lyssnar jag på Naxos nya box med John Fields vackra pianomusik. Återkommer med recension när jag lyssnat igenom hela boxen.

Johan E. Skoglund

Lunchkonsert i Överluleå Kyrka

I dag var jag på årets andra lunchkonsert i Överluleå Kyrka. Musik vid flygeln stod på programmet. Först spelade Lena Stenlund ett stycke av Franz Schubert som i år firar 222-årsjubileum. Sedan bjöds det på musik av Claude Debussy. Andreas Printz bjöd på ett stycke inspirerat av katedralen i legenden om staden YS samt den oerhört vackra Flickan med linhåret. Kjell Sandberg som ju är jazzintresserad hyllade sedan den nyligen bortgångne Michel Legrand med ett fint medley på tre av hans sånger. Den sista, titelmelodin från filmen Paraplyerna i Cherbourg har ju faktiskt en Norrbottenskoppling då Luleås egen schlagerkung Gunnar Wiklund sjöng in den på svenska, När du längtar.

 Sedan blev det ännu mera Franz Schubert. Sällan har väl uttrycket Knö dej in från Jubel i busken varit mer passande. Ett fyrhändigt stycke där Lena och Kjell delade på ena stämman. Således sexhändigt vid pianot.

 En trevlig halvtimme, meditativ på allra bästa sort. Jag ser redan fram emot den tjugonde mars då vårterminens sista konsert går av stapeln – Kjell Lindström bjuder på fransk orgelmusik.

 Johan E. Skoglund

Recension Glazunov kompletta symfonier och konserter

För den som vill dyka ned i den ryske kompositören Alexander Glazunovs (1865 – 1936) kompletta symfonier och konserter finns nu ett utmärkt tillfälle. De inspelningar José Serebrier gjorde mellan 2004 till 2010 finns nu samlade i en prisvärd 8-cdbox (Warner Calssics), jag betalade 219 kronor exklusive frakt. Han dirigerar Royal Scotisch National Orchestra i Glaxunovs 8 fullbordade symfonier och de tio minuter som finns bevarade av den nionde ofullbordade orkestrerad av Gavrill Yudin. Förutom dessa ingår även den symfoniska dikten La Mer, Introduktion och Dans från skådespelsmusiken till Oscar Wildes Salome samt en svit från baletten Raymonda och baletten Årtiderna. Detta upptar boxens sex första skivor.

Russian National Orchestra ackompanjerar solisterna på de två sista skivorna. Det rör sig om hans violinkonsert och ett kortare stycke för violin och orkester, hans cellokonsert och ett kortare stycke för cello och orkester, hans två pianokonserter, hans konsert för altsaxofon och stråkorkester samt ett kortare stycke för valthorn och orkester.

 Skivorna kommer i pappfickor i en pappbox med ett häfte med en essä av José Serbrier själv om Glazunov och hans symfonier. Skivornas innehåll skiljer sig åt från när de släpptes en och en. Här kommer symfonierna i nummerordning och konserterna är salade så att de för samma instrument kommer i en följd.

 Det finns ingen biografisk information om de enskilda symfonierna, baletterna eller konserterna. Heller inge info om dirigent, solister eller orkestrar. Jag antar att den som vill få tag på denna information måste köpa de enskilda skivorna, vilket känns tråkigt men är en acceptabel brist.

För det handlar ju trotts allt i första hand om musiken. Över åtta timer musik som är lika välskriven som den är välspelad. Här finns inte en enda tråkig sekund. Detta är rysk klassisk musik när den är som bäst. Spelglädjen och kärleken till Glazunovs musik hos både dirigent, orkestrar och solister går inte att ta miste på. Det är en fröjd att få plöja ned sig i dessa skivor och dyka in i Glazunovs underbara tonvärld. För den som gillar klassisk musik är detta essentiell lyssning,

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Bodens Oreksterförening i dagens NSD!

Genomtrevlig midvinterkonsert

Midvinterkonsert med Bodens orkesterförening

Bodens Symfoniorkester

Orkesterföreningens kör

Dirigent: Markus Jonsson

Solister: Carina Stenberg & Katarina Giotas
Björksalen, Boden
Lördag 16 februari kl 16:00

Vissa arrangemang är så genomtrevliga att det är svårt att hitta något att anmärka på i dem. De återkommande konserterna i Björksalen med symfoniorkester, kör och solister är ett lysande exempel på detta. Inleder gör en pigg operettouvertyr, Jacques Offenbachs Orpheus i underjorden. Det bjuds på can can så det står härliga till. Med utsökt solistspel men utan bensprattel.

De två sopranerna Carina Stenberg & Katarina Giotas skäms verkligen inte för sig. Rösterna passar fint ihop i två duetter. På egen hand får de strålande visa upp sig i välkända ariapärlor.

Efter paus kommer så kvällens utropstecken. Fagottisten Gunnar Ullbergs uruppförande Moarhmma är ett mäktigt orkesterstycke inspirerat av fjällvärlden. Vore jag musikläggare på någon av alla de dramaproduktioner som spelas in i länet skulle jag direkt använda musiken. Detta är Hollywood-klass. Lika mäktiga är de elva satserna ur Carl Orffs Carmina Burana. Här ger kör och orkester verkligen allt och Carina Stenberg göra några ljuvliga inhopp mot slutet. Kvällens maestro Markus Jonsson lyckas på bästa sätt krama ut det mesta av kvällens medverkande.

För några år sedan nominerades orkesterföreningen primus motor Åke Sundberg till NSD:s kulturpris. Det är lätt att förstå varför. Bodensarna har verkligen tagit dessa konserter till sina hjärtan. All heder åt de inblandade som låter publiken kunna fortsätta göra detta. Och 85-åringen som välförtjänt gratulerades på scenen av kommunpolitiker och Sveriges Orkester förbund verkar inte lida av några ålderskrämpor. Detta är en pigg och vital jubilar.

Johan E. Skoglund

Köpa svenskt

Idag beställde jag motvilligt en skiva från Storbirtanien. Inte så att jag inte vill ha skivan. Den har jag väntat på länge men hade hellre köpt den från en svensk nätbutik. Mern där har den varit på väg in sedan den släpptes 28 december förra året. Nu fick det bli ett utlandsköp i stället.

Skivan kostade i Sverige 219 kronor utan frakt. Från Storbritanien gick det på 207 kronor inklusive frakt. Och den fanns som sagt i lager.

Ända sedan jag läste om Mickie Most i häftet till en samlings-cd med Harpo för 22 år sedan har jag varit intresserad av honom. Så när nu ACE records släpper en samlingskiva decicerad till honom i sn producentserie var jag inte sen att slå till.

Johan E. Skoglund

Allexander Glazunov & John Field

CD-boxar med Allexander Glazunov & John Field har kommit i veckan. Båda är samlingar av tidigare utgivna enkel-cds nu till bra priser.

Johan E. Skoglund

Recension av Armas Järnefelt Sången om den eldröda blomman

https://youtu.be/TIrTu_BxJ9k

Videon är på engelska

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Ett nytt skrivjobb fick jag klart med idag.

Alltid lika kul när de trillar in.

Johan E. Skoglund

Ludwig Göransson

Så kul att vi fått en svensk grammy för bästa filmmusik. Nu håller vi tummarna inför Oscars-galan.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Sven-Bertil Taube & Peter Nordahl i dagens NSD!

Taubes skuta kommer lastad med visfavoriter

Så länge skutan kan gå

Sven-Bertil Taube och Peter Nordahl

Kulturens hus

Fredag 8 februari

När Sven-Bertil Taube senast gästade kulturens hus hösten 2016 var det med två framgångsrika Homage-album i bagaget. Båda producerade och arrangerade av mångsidige pianisten Peter Nordahl. Sedan dess har två volymer av Så länge skutan kan gå-album blivit ytterligare resultat av duons fruktbara samarbete. Där tolkar Sven-Bertil pappa Everts visor I Peters arrangemang för full symfoniorkester. Scenversionen som först gets på Dramaten är, för att låna titeln på Berndt Egerbladhs tv-klassiker, Två och en flygel. Även om vissa förinspelade intron med full orkester förekommer. Den 84-årig legendaren och hans 32 år yngre ackompanjatör har under dessa år blivit till en lika skicklig som samspelt duo.

De anekdoter som Sven-Bertil berättar om faderns visor gör att autenciteten i kvällens framförande. Likaså den digitala skärm som visar upp Evert Taubes fina teckningar bakom artisterna. Kvällens låtlista är som en gottpåse fylld med favoriter. Så länge skutan kan gå, Dans på Sunnanö, Briggen Bluebird av Hull, Änglamark, Brevet från lillan, Damen i Svart, Fragancia, Stockholmsmelodi, Fritiof Andersons paradmarsch, Sjösalavår, Nudistpolska, Nocturne och Så skimrande var aldrig havet – aldrig låter dessa Taube-klassiker så bra som i dessa versioner. Sven-Bertil har en till formen fenomenalt fulländad frasering som på bästa sätt uppbackas av Peter Nordahls angenäma arrangemang fulla av liv och små egenheter.

Avslutar gör recitationen Diktaren och tiden. Everts tolkningar av Shakespeares sonetter är fullkomligt fabulösa i händerna på kvällens dynamiska duo. Detta är en fulländad konsert och kulturupplevelse som sent skall glömmas. Större än så här kan knappast tonkonst bli. När Peter Nordahl efter konserten säljer skivor får han frågan om han och Sven-Bertil Taube har några nya planer på gång. Svaret blir att inget är bestämt men att Nordahl gärna vill jobba mer med Taube. Vi får hålla tummarna att de fortsätter ösa ur det ymnighetshorn de lyft på locket till.

Kvällens titel kunde inte vara mer passande Detta är en skuta som kan gå länge än. Sven-Bertil Taube och Peter Nordahl bjuder på ett skepp som kommer lastat med en visskatt. Det är bara att tacka och ta emot.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns fallna hjältar!

Filmhistorikern Nick Redman, folkmusikexperten Izzy Young och skådespelaren Albert Finney-alla har de lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Apollo 13

Deluxe-utgåvan av Apollo 13s filmmusik av James Horner kom med posten idag. Den hade lyckats slinka igenom Postnords tullnät så jag slapp betala importavgift för den.

Detta är filmmusik när den är som bäst, vackrast och mest episk.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb!

Ett nytt skrivjobb fick jag klart med idag!

Kul!

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Erik Westbergs Vokalensemble i dagens NSD!

Framföranden som berör

Erik Westbergs vokalensemble, Erik Westberg dir.


Markus Wargh, orgel

Daniel Saur, percussion

Luleå Domkyrka

Lördag 2 februari

När Erik Westbergs Vokalensemble intar Luleå Domkyrka under lördagskvällen är de bättre än någonsin. De brukar skämma bort oss i publiken med fantastiska framföranden men den här gången har de banne mig överträffat sig själva. Erik Westberg leder sina 18 sångare till ständigt nya stordåd.

De inleder sin kavalkad av nutida körmusik med Brett Deans Was it a voice. Ett läckert acapella-stycke som verkligen fyller hela kyrkan precis som publiken gjort i de fullsatta bänkraderna. Sedan äntrar kompositören Catharina Backman scenen för att berätta om kvällens första uruppförande, Kinderlied VI. Monókeros. Kören går upp på orgelläktaren och ihop med Markus Wargh på orgeln levererar ett fint framförande.

Sedan kommer Frode Fjellheim och bjuder på jojk i absolut toppklass. Hans A sister from the north är mäktig med Daniel Saur på handtrumma och förinspelad bakgrund som fint blandas med Frodes jojk och kören i bakgrunden. Uruppförandet Bidam vuolle, en jojk till Piteå med Frode även på keyboard känns äkta och hudnära. Så även Njoktje.

En fri orgelimprovisation signerad Markus Wargh är alltid lika spännande att få vara med om. Kvällens är inget undantag.

Sedan mer norsk musik i Ainél av Björn Andor Drage. Acapella när det är som bäst. På tal om bäst så har man valt att spara det bästa till sist. Raua Needmine av Veljo Tormis är något av det starkaste en kör kan framföra. Daniel Saur som slår med sin klubba på handtrumman är som kanonskott. Likaså solisterna tenoren Anders Eriksson och basen Daniel Åberg. Det är inte svårt att förstå varför myndigheterna i dåvarande Sovjetunionen bannlyste verket då det skrevs i början av 1970-talet. Järnets förbannelse med sin text ur Kalevala och sitt antikrigsbudskap är fysiskt drabbande och känns som ett eko i hela kroppen.

Sedan bjuder Frode Fjellheim och kören på en oerhört vacker avslutande extrajojk i form av Altaret skiner som fjällen.

För den som inte hade möjlighet att närvara i domkyrkan så ges konserten i Piteå idag måndag. Då sänds den också i radio live i Sveriges Radio P2, inte bara i Sverige utan till flera europeiska länder. Det är den väl värd. Detta är framföranden som alla som vill bli berörda av musikens inneboende kraft bör ta del av.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Clive Swift!

Richard från Skenet bedrar har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E.. Skoglund

Internt skrivande

Igår, idag och på måndag ägnar jag mig åt internt skrivarbete. Det vill säga sådant som är avsett för mitt ordinarie arbete. Det kan handla om korrekturläsande av rapporter och framtagande av egna Powerpoint-presentationer. Internt innebär att det inte är något som kommer att publiceras publikt för en bredare krets. Men det är lika kul ändå. Att få vara kreativ är det viktigaste för mig. Inte om någon läser det jag skriver och i så fall hur många dessa läsare är.

Johan E. Skoglund

Ytterligare

Ett skrivjobb fick jag klart med idag.

Lika kul och åter kul när de trillar in. Tre jobb åt tre olika beställare på en vecka. Skriv- våren 2019 har verkligen på allvar börjat.

Johan E. Skoglund

Fick igår

Klart med ä nu ett skrivjobb.

Kul!

Johan E.  Skoglund

Bloggen minns Roland Keijser och James Ingram!

Två musikaliska hjältar har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Michel Legrand!

En favorit bland kompositörer, arrangörer, dirigenter och orkesterledare har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Läs mina artiklar i Bodenguidens februarinummer 2019!

Jag har skrivit om Bodens whiskyklubb och är ansvarig för de privatekonomiska frågorna.

Läs den här!

Johan E. Skoglund

Elbphilharmonie

Hamburgs nya konserthus verkar ha en fin akustik. I alla fall om man skall döma av en liveskiva där SWR Big Band och gästsångerskan Fola Dada framför sitt projekt Kings of Swing. För swing-älskaren är detta lilla julafton.

Johan E. Skoglund

Nytt skrivjobb på G

Fick ett nytt skrivjobb idag.

Kul och åter kul!

Johan E. Skoglund

Lunchkonsert

Idag var jag på säsongens första lunchkonsert i Överluleå kyrka. Kyrkomusikerna bjöd på ett brett program med alltifrån Bach till Benny Andersson. Det spelades härligt på kyrkans orglar, dess flygel, dragspel och sjöngs innerligt.

Mycket trevlig med denna reflekterande lunchstund. Vi ser fram emot de två i februari och mars.

Johan E. Skoglund

Apollo 13 James Horner

James Horners filmmusik till Apollo 13 har alltid varit en favorit. Så när jag såg att Intrada släpper en deluxe-utgåva  på 2 CDs var det vara att beställa från USA.  Jag har länge gått och hoppas på en deluxe-utgåva va denna score så att jag får vänta några veckor och betala importavgift/tull innan jag kan njuta av musiken känns som bagateller i sammanhanget.

Johan E. Skoglund

Läs min recension av Ernst Brunner i dagens NSD!

Ett mästerverk om den svenska musikens fader

Likt ett skeleton Johan Helmich Roman - hans liv

Ernst Brunner

(Albert Bonniers förlag)

Det är lika bra att slå fast det med en gång.  Ernst Brunners biografi är ett mästerverk på alla sätt och vis. 641 sidor fullmatade med svensk musikhistoria, svensk kulturhistoria och svensk historia såsom den utspelar sig från 1600-talet slut till mitten av 1700-talet. Han tecknar en bred fresk där den svenske musikens fader får vara fonden till en berättelse sprängfylld av intressanta fakta på varje sida.

Brunners språk är i en klass för sig. En enda lång mening kan uppta en halv sida. Andra är korthugget snärtiga. Han använder sig av många ord som sällan är förekommande.  Vissa förklaras men inte alla. Många citat är på franska och italienska men de översätts till svenska.

Det finns inga bevarade porträtt av tonsättaren. Mycket om perioder av hans liv är inte känt. Ernst Brunner har gjort ett riktigt storverk när han dammsugit arkiven på material som har med Roman och tiden att göra. Roman reste både till London och till Rom, vilka båda städer i boken får en bred belysning hur de såg ut och var beskaffade under 1700-talets första del. Mycket handlar också om musikens och tonsättarkonstens utveckling under dessa år där namn som Händel flitigt förekommer.

 Även om det svenska hovlivet och de politiska intrigerna under Karl XII, Ulrika Eleonora, Fredrik I och Adolf Fredrik berättar Brunner rikligt, initierat och aptitretande. Om adelsmän, mätresser, hattar och mösspasrtister, ränksmideri, konspirationer, avrättningar vid schavotten, relationen till Ryssland och svält och fattigdom. Den problematik med fattiga som tigger och tiggeriförbud, tillstånd för att tigga och fattighus/härbärgen och privata välgörenhetsdonationer som belyses i boken känns kusligt aktuella ännu idag 300 år senare.

Boken är ibland detaljerad in till nörderiets gräns men det är det som gör den så intressant.  Den är fint formgiven med kartor med viktiga platser markerade i Stockholm och Rom på bokens bak- och framsidespärm. Det hela avslutas med en förteckning över Romans alla kända verk.  Fotografier av notparitur bidrar också till det underbara utförandet.

Detta är ingen lättläst kunskapsmassa men den som tar sig tid blir riktigt belönad. Det lär Ernst Brunner också bli när litterära priser och utmärkelser skall delas ut får vi hoppas. Det förtjänar han så väl.

Detta är nummer fem i en serie om sex historiska biografier. Tidigare har författaren skildrat, Karl XII, Swedenborg, Bellman och Anckarströms liv. 2020 kommer Marmormolnet om bildhuggaren Tobias Sergel. Den ser vi fram emot.

Johan E. Skoglund

Idag lyssnar jag på

frejdig nordisk filmmusik. Den första kompletta inspelningen av Armas Järnefelts musik till Mauritz Stillers stumfilm Sången om den röda blomman från 1919. Jani Kyllönen och Jaako Kuusisto har på bästa sätt kompletterat och restaurerat partituret till de nu föreliggande 100 minuternas dubbel-cd. Jaako Kuusisto leder också på bästa sätt Gävle Symfoniorkester. Detta är musik som man blir glad av.

All heder åt finska skivbolaget Ondine som bjuder på denna lika intressanta som välklingande release.

Johan E. Skoglund

Slutkorr

Idag har jag fått se slutkorrektur på ett skrivjobb jag gjort. Då jag själv ju inte fotar är det alltid lika spännande att få se hur min text och fotografens bilder, som jag aldrig sett förut, smälter samman till en enhet.

Johan E. Skoglund

Bloggen minns Bonnie Guitar och Carol Channing!

Två hjältar har lämnat oss.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund

Grattis NSD 100 år!

NSD fyller 100 år och jag är omnämnd och citerad i tidningens jubileumsbilaga.

Grattis!

Johan E. Skoglund

Årets första skiva

är beställd. Som skivsamlare och musiknörd är det lika spännande att få beställa/köpa årets allra första nysläppta album.

Johan E. Skoglund

Årets första skrivjobb

ägnar jag mig åt den här veckan. Kul att åter få låta tangenterna knattra.

Johan E. Skoglund

Sexiga skivomslag usch!

Jag har för några år sedan på bloggen klagat på skivomslag med klassiska kvinnliga sångerskor/musiker som försöker sälja med översexualiserade bilder. 

Ryska sopranen Venera Gimadievas kommande skiva får mig att ryta till igen. Hur tänkte man här?

Johan E. Skoglund

Bloggen minns fallna hjältar!

Sångaren Ray Sawyer, låtskrivaren Norman Gimbel, sångaren och keyboardisten Daryl "Captain" Dragon, Marmalade -sångaren Dean Ford, rocktrummisen Honey Lantree, och författaren Amos Oz, alla har de lämnat oss under bloggens juluppehåll.

Bloggen lyfter på hatten!

Johan E. Skoglund