Carl Petersson hittar du här! Lina Nyberg finns här!
Körsväng i kvadrat finns inte på NSD:s webb men du hittar den nedan.
Två trevliga timmar med körsång i kvadrat
Körsväng i kvadrat
Björksalen, Boden
Lördag eftermiddag
Körsång, denna svenska folkrörelse är ständigt aktuell. Inte minst nu senast genom dokumentärserien Den sjungande trappuppgången som för tillfället går att se på SVT. Vad passar då bättre än att låta inte bara en, två eller tre utan fyra körer samsas på scenen? When you’re smiling är en slitstark klassiker som får inleda konserten, med alla på scen. Och det är en mäktig känsla att höra så många röster i samklang. Stämmorna sitter som veck på nypressade byxor, vilket gäller för alla ensembler tillställningen igenom. Oavsett om någon av de två dirigenterna, Göran Lindgren eller Irene Perdahl sitter bakom pianot eller man sjunger acapella. De leder båda sina sångare med den äran.
Publiken får sjunga med i några allsånger vilket alltid är en temperaturhöjare. Dagny, Vår bästa tid är nu, Ta mig till havet och Tulpaner från Amsterdam är inga undantag. Misty är en gammal jazzstandard som aldrig känns fel på repertoaren. Så inte heller här. Herrarna bjuder på en svängig Macken, damerna på en vacker version av Robbyns Call your Girlfirend.
Alla fyra medverkande bjuder på ett knippe melodier på egen hand. Först ut är Sångkören lyran som tar sig an både Bellmans Käraste Bröder, Systrar och Vänner, och Hasse och Tages tänkvärda text till As time goes by. Quinnokören Laponica har även de en bred repertoar med allt ifrån Visa från Utanmyra till Sixten tons och Towa Carsons melodifestivalklassiker Alla har
glömt. Arctic Voices, tredje ut ger oss en häftig Vals i Tango signerad Povel Ramel. Beatles Can’t buy me love samt Abbas Waterloo kittlar skönt i kistan. Den senare med obligatorisk tonartshöjning.
Voces Bodenses tar oss med till Bodens central och bjuder på två finstämda kärleksvisor signerade Håkan Rudehill respektive James Taylor. Rock around the clock har en härlig rytm med fotstamp och ståbas i kompet. Alla sångare återsamlas så på scen för att bjuda på Wilhelm Petersson Bergers friska Gratulation samt kvällens sista nummer Play a simple melody. En
välklingande avslutning på två trevliga timmar med körsång i kvadrat.
Johan E. Skoglund
onsdag 29 februari 2012
torsdag 23 februari 2012
Flera nya skrivjobb på G!/Bokrean
Skall jobba med skrivjobb tre dagar i rad så eventuella recensioner på skivor på bloggen får vänta tills nästa vecka.
Besökte bokrean igår för att köpa skivor. Åhléns hade nya Naxostitlar för 49/st.
Blev skivor med Mats Bergström, Niklas Sivelöv och Kungsbacka pianotrio (2 st)
Finfina fynd med musik av Stenhammar, Haydn, Chopin och Francisco Tárrega!
Johan E. Skoglund
Besökte bokrean igår för att köpa skivor. Åhléns hade nya Naxostitlar för 49/st.
Blev skivor med Mats Bergström, Niklas Sivelöv och Kungsbacka pianotrio (2 st)
Finfina fynd med musik av Stenhammar, Haydn, Chopin och Francisco Tárrega!
Johan E. Skoglund
onsdag 22 februari 2012
Läs min recension av två Tranströmerskivor i dagens NSD
Finns inte på nätet men ni hittar den nedan.
Dagsmeja Emma Tranströmer Sjunger Tomas Tranströmer
Daphne/Naxos
Eldklotter Ola Sandström sjunger Tomas Tranströmer Kakafon/Naxos
Tonsatt Tranströmer ger en ny infallsvinkel
Det har väl knappast undgått någon att Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur 2011. På två aktuella skivor tolkas hans dikter i sångens form.
Emma Tranströmer har en mäktig mezzosopranstämma och det ligger något värdigt över hennes framföranden av tonsättningar signerade Fredrik Jakobsson, Håkan Parkman och Maurice Karloff av faderns dikter. Detta är en fortsättning på liedertraditionen som vi känner den från Schubert och Mahler. Anders Kreuger bjuder angenäm beledsagning vid pianot på lejonparten av
sångerna. I det trevliga Cd-häftet är alla texterna publicerade. Emma skriver även en fin essä om dikterna ur en dotters perspektiv där. Vackert framfört och utfört av alla inblandade.
Ola Sandström tar utgångspunkten i den svenska visan när han till sitt gitarrackompanjemang sjunger 17 egna Tranströmertonsättningar. Skivan klockar in på styvt en halvtimme så många av låtarna är mellan en och två minuter långa. Inga fraser upprepas. Dikterna sjungs rakt av. Detta är både skivans styrka och svaghet. Då inga texter medföljer blir det till att ta till repeat-knappen för att fullt ut kunna greppa vad man nyss har hört. Men den som gör det får njuta av okomplicerad visa vilken är rakt på. Fast vissa melodier påminner lite väl mycket om varandra. Det finns en historia bakom men det står bara i den medföljande pressreleasen. Synd att inte även den vanliga skivköpande konsumenten får ta del av upprinnelsen till Olas projekt.
Sammanfattningsvis två skivor vilka båda ger en ny infallsvinkel till Tomas Tranströmers diktning -om än ingen av dem känns oumbärlig där hemma i skivhyllan.
Johan E. Skoglund
Dagsmeja Emma Tranströmer Sjunger Tomas Tranströmer
Daphne/Naxos
Eldklotter Ola Sandström sjunger Tomas Tranströmer Kakafon/Naxos
Tonsatt Tranströmer ger en ny infallsvinkel
Det har väl knappast undgått någon att Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur 2011. På två aktuella skivor tolkas hans dikter i sångens form.
Emma Tranströmer har en mäktig mezzosopranstämma och det ligger något värdigt över hennes framföranden av tonsättningar signerade Fredrik Jakobsson, Håkan Parkman och Maurice Karloff av faderns dikter. Detta är en fortsättning på liedertraditionen som vi känner den från Schubert och Mahler. Anders Kreuger bjuder angenäm beledsagning vid pianot på lejonparten av
sångerna. I det trevliga Cd-häftet är alla texterna publicerade. Emma skriver även en fin essä om dikterna ur en dotters perspektiv där. Vackert framfört och utfört av alla inblandade.
Ola Sandström tar utgångspunkten i den svenska visan när han till sitt gitarrackompanjemang sjunger 17 egna Tranströmertonsättningar. Skivan klockar in på styvt en halvtimme så många av låtarna är mellan en och två minuter långa. Inga fraser upprepas. Dikterna sjungs rakt av. Detta är både skivans styrka och svaghet. Då inga texter medföljer blir det till att ta till repeat-knappen för att fullt ut kunna greppa vad man nyss har hört. Men den som gör det får njuta av okomplicerad visa vilken är rakt på. Fast vissa melodier påminner lite väl mycket om varandra. Det finns en historia bakom men det står bara i den medföljande pressreleasen. Synd att inte även den vanliga skivköpande konsumenten får ta del av upprinnelsen till Olas projekt.
Sammanfattningsvis två skivor vilka båda ger en ny infallsvinkel till Tomas Tranströmers diktning -om än ingen av dem känns oumbärlig där hemma i skivhyllan.
Johan E. Skoglund
Läs 3 texter av mig i senaste Guiden Boden
Tryggare Boden, millitärhistoria och en intervju med Annica Nordlund. Ni hittar dem här.
tisdag 21 februari 2012
torsdag 16 februari 2012
Recension Vivan Buczek Dedication to my giants
Vivan Buczek är en skånsk jazzsångerska som på sitt tredje album backas upp av Claes Cronas trio samt gästande gitarristen Andreas Öberg på fyra spår och duettpartnern Roger Pontare på två.
Som titeln Dedication to my giants antyder är detta en hyllning
till Vivans idoler, varav de flesta är instrumentalister. Clifford Brown, Benny Golsson, Bill Evans och Miles Davis hyllas alla fint i nummer såsom Joy spring, Verry Early och Four. Vivan
har en enkelt okomplicerad röst som bjuder på enkelt okomplicerade tolkningar i
Claes sköna arrangemang. Alla fyra musikanter spelar på topp och Roger Pontare
skäms inte heller för sig i rollen som jazzig duettpartner.
Även den egna låten Once you love som Vivan plitat ned ihop med sin fader trombonisten Bruno Buczek imponerar.
Mycket bra.
Betyg; JJJJ
Johan E. Skoglund
Som titeln Dedication to my giants antyder är detta en hyllning
till Vivans idoler, varav de flesta är instrumentalister. Clifford Brown, Benny Golsson, Bill Evans och Miles Davis hyllas alla fint i nummer såsom Joy spring, Verry Early och Four. Vivan
har en enkelt okomplicerad röst som bjuder på enkelt okomplicerade tolkningar i
Claes sköna arrangemang. Alla fyra musikanter spelar på topp och Roger Pontare
skäms inte heller för sig i rollen som jazzig duettpartner.
Även den egna låten Once you love som Vivan plitat ned ihop med sin fader trombonisten Bruno Buczek imponerar.
Mycket bra.
Betyg; JJJJ
Johan E. Skoglund
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)