Återkommer var no kan läsa dem när de publicerats!
Johan E. Skoglund
torsdag 31 januari 2013
måndag 28 januari 2013
Läs 2 recensioner av mig i dagens NSD!
Midvinterfolk hittar ni här!
Norrbotten NEO finns inte på nätet men den kommer nedan.
Norrbotten NEO finns inte på nätet men den kommer nedan.
NEO tar ut kompassriktningen
Konsert
Kompass
Norrbotten NEO, Christina Karlsen dir.
Kulturens hus, konsthalen
Söndag kväll
Som alltid när det vankas konsert med Norrbotten NEO vet man
inte riktigt vad som väntar en som publik förutom att det blir annorlunda och
nyskapande klangvärldar som besöks under resans gång.
Här är det ett varierat program med fokus på kompassen och
dess möjligheter till navigation i olika riktningar. Alla fyra framförda tonsättare har det
gemensamt med kvällens dirigent Christian Karlsen att de är verksamma i länder
där de inte är födda. De har gjort en resa, vilket även hörs även i deras
musik.
Mauricio Kagel får äran att både inleda och avsluta det
hela, med två diametralt olika verk. Osten
är ett kort stycke som minner om salongsmusik från förra seklets början.
Tonen är glad och uppsluppen. Hans avslutande Südwesten däremot är totalt annorlunda. Här bjuds på spel bland
annat på harmonium och en stor korallsnäcka som slagverkaren Magdalena Meiztner
blåser i så det står härliga till.
I Kaaija Saariahos Je
sens un deuxième choeur, kan man verkligen höra hjärtslagen hos fostret i
magen i verkets andra och fjärde satser. Expressivt och fascinerande. Inte bara
en, utan två kvinnliga tonsättare finns representerade. Yin Wangs Compass
får en extra dimension av Christian Svarfvars livelektronik som skall spegla
en femte kompassriktning.
André Chinis La
Princesse de Babylone manar till eftertanke med sin utgångspunkti
främlingsfientlighet och intollerans samt nödvändigheten att stå upp mot dessa.
Vad kan vara mer passande att spela denna Förintelsens minnesdag?
Alla medverkande musiker visar upp en grym spelskicklighet
och duktige dirigenten Christian Karlsen sammanfattar det hela bra när han
frågar publiken; ”Vet ni Luleåbor egentligen hur privilegierade ni är som har
denna ensemble?”
Johan E. Skoglund
fredag 25 januari 2013
Läs min recension av Hi Hat Xpress i dagens NSD!
Hi Hat Xpress ett formexperiment
Hi-hat Xpress, koreograf Veera Suvalo Grimberg
Kulturens hus
Stora salen
Torsdag eftermiddag
Det bjöds på en timmes komprimerad dans-, och musikunderhållning i Kulturens hus. Dansgruppen Spinn ihop med slagverksensemblen Kroumata och Shared Music Sweden visade upp hi-hatens historia i föreställningen Hi Hat Xpress. Tio stycken scener staplade på varandra, ger inte mycket till eftertanke eller reflektion. Men det kanske inte var meningen heller.
Alla på scen gör ett utmärkt jobb. Kroumata spelar slagverk så det står härliga till. Och dansarna bjuder på härlig koreografi som ihop med musiken och den suggestiva ljussättningen verkligen ger sinnebilden av ett allkonstverk. Att beskriva cymbalens historia tar oss med på en svindlande resa från 20-talets jazzscen i USA, till Led Zepelin 1969, barn i Kina, Burma, det forntida Sumer och Egypten samt 1600-talets Turkiet.
Dansarna ger verkligen allt när de gestaltar åsnor, torn i Top Kapi palatset och en mänsklig elgitarr. De funktionshindrade dansarna visar att rörelse är mer ett uttryck än en form. Kontrasten mellan dansare med och utan hjälpmedel är slående och en scen mot slutet där en dansare med full rörlighet i benen hjälper ne med nedsatt benfunktion att dansa som en docka är speciellt påträngande.
Nigel Osoborne har verkligen lyckats få till dansvänlig musik i de specialkomponerade tonerna som beledsagar dansarna. Den skotske kompositören bjuder på på frustande snabba rytmer och mer avskalat lågmälda tongångar. Kroumata bjuder på spel både på vibrafoner och en Thermin. En berättaröst och ett avsnitt med en förinspelad stumfilmssekvens bidrar till verkets mångsidighet.
Hi Hat Xpress var i ärlighetens namn mer intressant som formexperiment än slutprodukt. Men ibland är det skönt att kunna lämna en förställning utan att ha med sig en massa bagage att bearbeta efteråt. Gott så!
Johan E. Skoglund
Hi-hat Xpress, koreograf Veera Suvalo Grimberg
Kulturens hus
Stora salen
Torsdag eftermiddag
Det bjöds på en timmes komprimerad dans-, och musikunderhållning i Kulturens hus. Dansgruppen Spinn ihop med slagverksensemblen Kroumata och Shared Music Sweden visade upp hi-hatens historia i föreställningen Hi Hat Xpress. Tio stycken scener staplade på varandra, ger inte mycket till eftertanke eller reflektion. Men det kanske inte var meningen heller.
Alla på scen gör ett utmärkt jobb. Kroumata spelar slagverk så det står härliga till. Och dansarna bjuder på härlig koreografi som ihop med musiken och den suggestiva ljussättningen verkligen ger sinnebilden av ett allkonstverk. Att beskriva cymbalens historia tar oss med på en svindlande resa från 20-talets jazzscen i USA, till Led Zepelin 1969, barn i Kina, Burma, det forntida Sumer och Egypten samt 1600-talets Turkiet.
Dansarna ger verkligen allt när de gestaltar åsnor, torn i Top Kapi palatset och en mänsklig elgitarr. De funktionshindrade dansarna visar att rörelse är mer ett uttryck än en form. Kontrasten mellan dansare med och utan hjälpmedel är slående och en scen mot slutet där en dansare med full rörlighet i benen hjälper ne med nedsatt benfunktion att dansa som en docka är speciellt påträngande.
Nigel Osoborne har verkligen lyckats få till dansvänlig musik i de specialkomponerade tonerna som beledsagar dansarna. Den skotske kompositören bjuder på på frustande snabba rytmer och mer avskalat lågmälda tongångar. Kroumata bjuder på spel både på vibrafoner och en Thermin. En berättaröst och ett avsnitt med en förinspelad stumfilmssekvens bidrar till verkets mångsidighet.
Hi Hat Xpress var i ärlighetens namn mer intressant som formexperiment än slutprodukt. Men ibland är det skönt att kunna lämna en förställning utan att ha med sig en massa bagage att bearbeta efteråt. Gott så!
Johan E. Skoglund
torsdag 24 januari 2013
Två nya skrivjobb på G!
Skall jobba både idag och på söndag med skrivande. Kul! Återkommer med var ni kan läsa mina alster då de publicerats.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
Recension Vilde Frang Nielsen/Tchaikovsky violinkonserter
Vilde Frang var innan denna skiva i alla fall för mig en ny bekantskap. Och en mycket angenäm sådan, må jag tillägga. Med bästa tänkbara uppbackning, av Danmark radios symfoniorkester under ledning av Elvind Gullberg Jensen, spelar den unga norska violinisten Nielsens och Tchaikovskys violinkonserter så det står härliga till.
Hon ger verkligen liv åt dessa klassiska verk och spelet är på topp rakt igenom. Så även samspelet med, och spelet från uppbackande orkester och dirigent.
En mycket njutbar och hörvärd skiva.
Betyg; JJJJJ
Johan E. Skoglund
Hon ger verkligen liv åt dessa klassiska verk och spelet är på topp rakt igenom. Så även samspelet med, och spelet från uppbackande orkester och dirigent.
En mycket njutbar och hörvärd skiva.
Betyg; JJJJJ
Johan E. Skoglund
onsdag 23 januari 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)