Strålande stråkkvartett!
I kom till Casino finns det en sketch där en av komikerna undrar om han får spela Barndomshemmet på fiol. Visst får du det svarar en annan. När violinisten spelat några sekunder får han höra; Usch så tråkigt du spelar. Ja, jag hade en sådan tråkig barndom. Denna dialog hade inte kunnat framföras av medlemmarna i Oslo Strykekvartett.
Geir Inge Lotsberg och Liv Hilde Klokk på violin, Arne Sandbakken på viola samt Øystein Sonstad på cello har alla en smittande sprittande spelglädje även i de mer allvarsamma delarna av programmet att tråkigt? Nej, så kan de inte alls spela.
Tre verk från den klassiska repertoaren stod på kvällens konsertmeny. Inleder gör Ludvig van Beethovens stråkkvartett nr 11 i där vi får oss till livs 20 täta tempoväxlande minuter. Sällan har fyra musiker spelat kammarmusik med sådan känsla och inlevelse. Se bara på hur cellisten tar i med hela kroppen och fullkomligt blir ett med sitt instrument och med musiken.
Efter en briljant Beethoven följer en lika andäktigt vacker Anton Webern. Det är tio känslofyllda minuter i dennes Långsam sats för stråkkvartett i ess-dur.
Franz Schubert skrev sin Stråkkvartett i G-dur bara några decennier efter det att Beethoven komponerat sin elfte. Så intressant då att få höra hur musiken utvecklats under denna tid. Det är en suverän superb Schubert vi möter i denna trollbindande tolkning där smäktande stråkspel blandas med mer påträngande partier för att tillsammans formera en angenäm avslutning på kvällen.
Kammarmusikföreningens ordförande Åke Hansson inleder kvällen med att be om mer medlemmar i föreningen och fler sponsorer. Och så rätt han har. För att få njuta av en sådan här strålande stråkkvartett måste faktiskt någon stå för fiolerna.
Johan E. Skoglund
torsdag 16 april 2015
onsdag 15 april 2015
Bloggen minns Percy Sledge & Ronnie Carrol
Alltid tråkigt när sångare man minns från barndomen går bort.
Bloggen lyfter på hatten!
Johan E. Skoglund
Bloggen lyfter på hatten!
Johan E. Skoglund
tisdag 14 april 2015
Skrivjobb denna vecka
är 2 stycken. Återkommer med var ni kan läsa dem så fort de publicerats.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
Recension Lars Gullin complete 1956 - 1960 recordings
Jazzskivbolaget Fresh sound records had gett ut en finfin fyra-cdbox med Lars Gullins kompletta studioinspelningar under åren 1956 - 1960. Som det står på skivan portrait of the legendary baritone saxophonist Lars Gullin featuring Sweden's top jazzmen. Boxen bjuder på två dubbla cd-skivor i vanliga plastaskar huserade i en lite tjockare kartonglåda. I varje skivask finns ett tunt häfte med info om just de skivorna. Vem som spelar med Lars, när och var det spelades in samt info om från vilka originalutgåvor spåren är hämtade. Spårnummer, vem som skrivit musiken och spårlängd givetvis. det är fullt med gamla bilder på Lars och alla de gamla EP-omslagen finns avbildade. med boxen följer även ett tretitosexsidigt häfte med ännu fler bilder och en lång essä om Lars samt kortare biografier över några av hans mest kända medmusikanter.
Musikaliskt sett är det bland den bästa svenska jazz som någon sin spelats in. Gullins egna störtsköna kompositioner varvas med lån från USA såsom Summetime i en lyrisk tolkning ihop med Gösta Therselius sylvassa storband mjukt som bomull i bakgrunden. Några kompositioner får vi höra i flera olika tagningar och sättningen är från briljant duospel ihop med Rolf Billberg till nyss nämnda storbandsutflykter med Therselius.
i centrum står Lars Gullins saxofonspel som är i en klass för sig. Det är svårt, för att inte säga omöjligt att sätta ord på vad det är för något som gör Gullins spel så speciellt. Han har helt enkelt det. Enfröjd för örat är det och till det bidrar att alla spår är 24 bit digitalt remastrade. En resa in i Lars Gullins sax-universum är en resa man aldrig glömmer eller ångar och kan göra om och om igen. Det är lika magiskt varje gång.
Detta är absolut essentiellt för älskare av svensk jazz och väl värd sina drygt 500 kronor.
Johan E. Skoglund
fredag 10 april 2015
Idag lyssnar jag på
The Mavericks nya platta Mono som äntligen kom med posten idag. Raul Malo har aldrig låtit bättre som sångare eller skrivit tidlösare poplåtar än på denna skiva. Bästa på länge alla kategorier. Jag är helt golvad.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)