är synnerligen mager. Jag väntar på ett album som släpps i morgon som jag vill provlyssna på innan jag bestämmer mig för om det skall beställas. Så får vi se om den kvalar in bland årets tips. Hittills består listan av en ep, en låt och ett album som egentligen inte är julmusik men som ändå på nåder kan få vara med på listan.
Johan E. Skoglund
torsdag 30 november 2017
onsdag 29 november 2017
Mulo Francel
är en ny störtskön tysk jazzbekantskap. Lika spelskicklig saxofonist som driven kompositör. Mocca Swing (Act) är en fullträff till dubbel-cd. CD 1 är kanonbra kvartett-låtar medans cd 2 är storartad symfonisk jazz med hela Münchens radioorkester som stabilt stöd.
Mums för den som är sugen på jazzgodis av bästa sort. En helt kalorifri pralin inför julen.
Johan E. Skoglund
Mums för den som är sugen på jazzgodis av bästa sort. En helt kalorifri pralin inför julen.
Johan E. Skoglund
tisdag 28 november 2017
Fick igår
klart med ett skrivjobb som kommer att publiceras 2018, mitt första nästa år.
Kul!
Johan E. Skoglund
Kul!
Johan E. Skoglund
Bloggen minns Dmitri Hvorostovsky!
Den ryske operafavoriten har lämnat oss.
Bloggen lyfter på hatten!
Johan E. Skoglund
Bloggen lyfter på hatten!
Johan E. Skoglund
måndag 27 november 2017
Läs min recension av Ale Möller i dagens NSD!
Kärt återseende med Ale Möller
Norrbottens kammarorkester och Ale Möller med gäster
Kulturens hus, stora salen
Fredag kväll
Att kalla Ale Möller för en mångsidig man är en grov underdrift. När han återigen möter Norrbottens Kammarorkester bjuds det på en häpnadsväckande bredd som ännu en gång bevisar den eviga sanningen att musik inte har några gränser.
Ales trio, med slagverkaren Olle Linder och klaviaturspelaren Mats Öberg inleder med den funkiga Länge leve statens trafikverk där Ale bjuder på fantastiskt spel på en orange plogpinne han bygg till ett blåsinstrument. Både Mats och Olle förgyller kvällen med djupt personliga solon.
Sedan kommer kammarorkesterns stråkar in och bjuder på en spelglädje av sällan hört slag. Det är stora breda leenden från de vanligtvis rätt så allvarsamma musikerna. Konsertmästare Brusk Zanganeh spelar så taglet yr från stråken i ett snabbt solo. Hela orkestern glänser lite extra i Béla Bartóks Rumänska folkdanser. Fast det som imponerar mest är deras samspel med kvällens gästande kvartett. Här får de verkligen visa vad de går för.
Ale Möller sjunger fina versioner av George Harrisons Here comes the sun och Hoagy Carmichaels örhänge The nearness of you. Han spelar smäktande vackert på olika blås- och stråkinstrument som flöjter, trumpet och bouzouki. Och så är han en fena på dragspel.
Ale skriver också djupt vackra romantiska melodier som Pilgrimsfalkens vals, Björkpolska och Sommarvalsen. Men även furiöst snabba saker som Veum. Redan då och där har vi en toppenkväll.
Som skruvas upp ytterligare ett varv när koraspelaren och sångaren Solo Cissokho äntrar scenen. Svängigt är bara förnamnet när hans afrikanska tongångar får stora salen att fullkomligt koka. Publiken vägrar gå hem och det är först efter två välförtjänta extranummer som Kulturens hus ytterst motvilligt lämnas. Ett kärt återseende.
Johan E. Skoglund
Norrbottens kammarorkester och Ale Möller med gäster
Kulturens hus, stora salen
Fredag kväll
Att kalla Ale Möller för en mångsidig man är en grov underdrift. När han återigen möter Norrbottens Kammarorkester bjuds det på en häpnadsväckande bredd som ännu en gång bevisar den eviga sanningen att musik inte har några gränser.
Ales trio, med slagverkaren Olle Linder och klaviaturspelaren Mats Öberg inleder med den funkiga Länge leve statens trafikverk där Ale bjuder på fantastiskt spel på en orange plogpinne han bygg till ett blåsinstrument. Både Mats och Olle förgyller kvällen med djupt personliga solon.
Sedan kommer kammarorkesterns stråkar in och bjuder på en spelglädje av sällan hört slag. Det är stora breda leenden från de vanligtvis rätt så allvarsamma musikerna. Konsertmästare Brusk Zanganeh spelar så taglet yr från stråken i ett snabbt solo. Hela orkestern glänser lite extra i Béla Bartóks Rumänska folkdanser. Fast det som imponerar mest är deras samspel med kvällens gästande kvartett. Här får de verkligen visa vad de går för.
Ale Möller sjunger fina versioner av George Harrisons Here comes the sun och Hoagy Carmichaels örhänge The nearness of you. Han spelar smäktande vackert på olika blås- och stråkinstrument som flöjter, trumpet och bouzouki. Och så är han en fena på dragspel.
Ale skriver också djupt vackra romantiska melodier som Pilgrimsfalkens vals, Björkpolska och Sommarvalsen. Men även furiöst snabba saker som Veum. Redan då och där har vi en toppenkväll.
Som skruvas upp ytterligare ett varv när koraspelaren och sångaren Solo Cissokho äntrar scenen. Svängigt är bara förnamnet när hans afrikanska tongångar får stora salen att fullkomligt koka. Publiken vägrar gå hem och det är först efter två välförtjänta extranummer som Kulturens hus ytterst motvilligt lämnas. Ett kärt återseende.
Johan E. Skoglund
fredag 24 november 2017
Läs två tetxer av mig i Guiden Bodens decembernummer!
I tidningen, som kommer ut idag, har jag skrivit om julmatens historia och en mattetävling på Björknäsgymnasiet. Finns inte på nätet än, men läs gärna pappersutgåvan.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
torsdag 23 november 2017
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)