Håkan Sandblad, Scotty Moore, Bo Strömstedt, Ralph Stanley och Mack Rice, alla har de lämnat oss.
Bloggen lyfter på hatten!
torsdag 30 juni 2016
måndag 27 juni 2016
Läs 3 texter av mig i Guiden Bodens sommarnummer!
Jag har skrivit om Bygglov, Boden Camping och Bad samt Handel i Boden. Finns inte på nätet men läs dem gärna i papperstidningen.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
torsdag 23 juni 2016
tisdag 21 juni 2016
Läs min recension av Peter Mattei i gårdagens NSD!
Mattei sätter fest på spelen
Öppningskonserten på Festspelen i Piteå brukar vara storslagna invigningar med många solister, stor orkester och överdådigt till max. I år gör man istället helt om och på scenen i Studio Acusticum finns bara den flygel bak vilken Lars-David Nilsson sitter när han ackompanjerar Peter Mattei.
Inleder gör ett knippe sånger signerade Wilhelm Stenhammar där kvällens duo fint klär Bo Bergmans, Wilhelm Eklunds och Johan Ludvig Runebergs texter i lyrisk romans-dräkt.
Sedan så dags för Schuberts sångcykel om Den sköna mjölnerskan. Även den underbart utförd.
Gustav Mahlers sånger är som små minioperor fulla av känslor och det krävs en sångare och en pianist av yppersta klass för att ge dem riktig och rättmätig rättvisa. Här ger Peter och Lars-David verkligen allt i sex utsnitt från tre olika sångcykler. Nu väljer Mattei som tidigare bara stått bredvid flygeln att bli teatralisk och göra utfall mot publiken.
Något som ger det hela en extra ännu mer hudnära dimension. Publiken vill inte sluta applådera och man förstår dem till fullo. Efter tre extranummer, Cole Porters "Night and day" och två italienska sånger där Lars David Nilsson hängt på sig dragspelet är kvällen komplett.
Att bjuda på kammarmusik i en så stor lokal som Studio Acusticum är kan vara något av ett vågspel för artister och publik. Når budskapet fram?
Lyckas det klicka mellan sångare publik och skapa den där närheten som är A och O när kammarmusik framförs?
Svaret på dessa frågor är otvetydigt nja. Mycket beroende på att när man sitter på rad 14 ibland har svårt att höra vad Peter Mattei sjunger, för att inte tala om när han pratar. Men oaktat detta – det går som en dans när detta följsamma par inleder festspelen. Efteråt har man bara en sak i huvudet. Rösten. Peter Matteis superbra stämma som vägrar lämna dig ifred.
Johan E. Skoglund
Inleder gör ett knippe sånger signerade Wilhelm Stenhammar där kvällens duo fint klär Bo Bergmans, Wilhelm Eklunds och Johan Ludvig Runebergs texter i lyrisk romans-dräkt.
Sedan så dags för Schuberts sångcykel om Den sköna mjölnerskan. Även den underbart utförd.
Gustav Mahlers sånger är som små minioperor fulla av känslor och det krävs en sångare och en pianist av yppersta klass för att ge dem riktig och rättmätig rättvisa. Här ger Peter och Lars-David verkligen allt i sex utsnitt från tre olika sångcykler. Nu väljer Mattei som tidigare bara stått bredvid flygeln att bli teatralisk och göra utfall mot publiken.
Något som ger det hela en extra ännu mer hudnära dimension. Publiken vill inte sluta applådera och man förstår dem till fullo. Efter tre extranummer, Cole Porters "Night and day" och två italienska sånger där Lars David Nilsson hängt på sig dragspelet är kvällen komplett.
Att bjuda på kammarmusik i en så stor lokal som Studio Acusticum är kan vara något av ett vågspel för artister och publik. Når budskapet fram?
Lyckas det klicka mellan sångare publik och skapa den där närheten som är A och O när kammarmusik framförs?
Svaret på dessa frågor är otvetydigt nja. Mycket beroende på att när man sitter på rad 14 ibland har svårt att höra vad Peter Mattei sjunger, för att inte tala om när han pratar. Men oaktat detta – det går som en dans när detta följsamma par inleder festspelen. Efteråt har man bara en sak i huvudet. Rösten. Peter Matteis superbra stämma som vägrar lämna dig ifred.
Johan E. Skoglund
onsdag 15 juni 2016
Idag lyssnar jag på
Carmen Mcrae live från Montreux-festivalen 1982. Ännu en nätfyndad CD för 10 kronor. Som hon kunde sjunga. Vilken utstrålning. En timmes tidlös underhållning.
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
tisdag 14 juni 2016
Bloggen minns fallna hjätar!
Freddie Wadling, Lasse Willén oh Chips Morman, alla har de lämnat oss. Bloggen lyfter på hatten!
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
Idag lyssnar jag på
Jungle. Kjell Gustavsson Rhythm & Blues Orchestras femte utsökta album. Som vanligt skriver Kjell underbara melodier som får blodet att pulsera lite extra. Lägg därtill fina texter, underbar sång från de olika vokalisterna och lika dito spel från den orkester Kjell säkert leder bakom sina trummor och vi har ett av årets hittills bästa album. Som vanligt gör inte Kjell och hans orkester någon besviken.
Blås och dragspel passar oerhört bra ihop.
Den starka kontinuiteten hos de fem plattor man släppt sedan 2009 är smått unik.
Johan E. Skoglund
Blås och dragspel passar oerhört bra ihop.
Den starka kontinuiteten hos de fem plattor man släppt sedan 2009 är smått unik.
Johan E. Skoglund
måndag 13 juni 2016
Har på sistone
fått klart med inte mindre än 4 nya skrivjobb. Kul när mina texter uppskattas och beställarna vill ha mer..
Johan E. Skoglund
Johan E. Skoglund
torsdag 9 juni 2016
Recensioner av 4 klassiska boxar/skivor
https://youtu.be/q7sVV6OIEG0
Recensioner av;
Recensioner av;
Prokofiev:The
Symphonies [Dmitrij Kitajenko, Gürzenich-Orchester Köln] [CAPRICCIO: C7190]
Louis XIV - Les Menus Plaisirs de Louis XIV de
Paris a Versailles - Louis XIV 1715-2015 Celebration Harmonia Mundi
Copland:Orchestral
Works Vol. 1 [BBC Philharmonic, John Wilson] [CHANDOS: CHSA 5164]2016 | Hybrid
SACD
Haydn:Opera
Overtures [Czech Chamber Philharmonic Orchestra Pardubice; Michael Halász]
[NAXOS: 8573488]
Johan E.
Skoglund
tisdag 7 juni 2016
Idag lyssnar jag på
Refreshments nya platta straight up. Långt ifrån bandets bästa men en helt okej rock'n'rollskiva att jobba till. Sju egna låtar signerade Joakim Arnell som han sjunger bakom sin bas. Fem välvalda covers varav Joakim sjunger två och Johan Blom bakom pianot tar sig an tre.
Produktionen är det inget fel. Gästinhopp på dragspel och saxofon skapr den rätta Refreshments-känslan. Musikerna i bandet spelar som alltid bra och Joakim och Johans röster klingar lika fint som alltid. Joakims produktion lämnar heller inget i övrigt att önska. Nej, det är låtmaterialet som tyvärr inte håller hela vägen denna gång. En helt okej rock'n'rollskiva att jobba till som sagt men Refreshments senaste var mycket bättre.
Johan E. Skoglund
Produktionen är det inget fel. Gästinhopp på dragspel och saxofon skapr den rätta Refreshments-känslan. Musikerna i bandet spelar som alltid bra och Joakim och Johans röster klingar lika fint som alltid. Joakims produktion lämnar heller inget i övrigt att önska. Nej, det är låtmaterialet som tyvärr inte håller hela vägen denna gång. En helt okej rock'n'rollskiva att jobba till som sagt men Refreshments senaste var mycket bättre.
Johan E. Skoglund
Läs min recension av Lunds studentsångare i dagens NSD
Maffiga manskörsklanger och en sonor sopran
Den 20 november 1831 räknas som födelsedatum för Lunds studentsångare så det är således en 185-årig institution som intar Luleå domkyrka denna ljuvliga försommarsöndag. Sopranen Elin Skorup gör bejublade gästinhopp i flera stycken, likaså domkyrkoorganist Markus Wargh.
Två psalmer får inleda och avsluta det ordinarie programmet. Wargh och sångarna tar Carl Bobergs "O Store Gud", i arrangemang av körens vicedirigent Felix Bagge och Nathan Söderbloms "I denna ljuva sommartid" i arrangemang av körens dirigent Andreas Lönnqvist till nya härliga höjder. Anton Bruckners vackra "Trösterin musik" bjuder även den på superbt samarbete mellan sångare, dirigent och organist.
Anders Hillborgs "O dessa ögon", där han tonsatt Gunnar Ekelöf och Veljo Tormis "Heletused" där han tonsatt vallrop är båda utmärkta exempel på samtida körlyrik när den är som bäst. Här svävar Elin Skorups sonora sopranstämma allra ljuvligast över manskörssångarnas stabila bakgrund.
Så också i den brittiska sea-chantyn "Blow the wind southerly". Markus Wargh får som så många gånger tidigare visa upp sin skickliga improvisationskonst. Idag är det Johan Sebastian Bachs "Nu grönskar det" som han läckert förvaltar.
Konserten marknadsförs som en vårkonsert, så även om våren känns som bortblåst så passar de oklanderligt framförda klassikerna Otto Lindblads "Längtan till Landet", folkvisan "Vårvindar friska" och Friedrich Kuhlaus "Majsång" utmärkt in ihop med kvällens övriga program. Allt under Andreas Lönnqvists lika säkra som skickliga händer. Roliga extranumret "La Cucaracha" där sångarna också framför mun-maracas gör att även den studentikosa fanan hålls högt.
Senast vi fick njuta av Lunds Studentsångare var under Matteifestivalen 2011. Vi får hoppas att inte nästa Luleåbesök dröjer till 2021. Sådana här maffiga manskörsklanger bör man få en dos av mer än vart femte år.
Två psalmer får inleda och avsluta det ordinarie programmet. Wargh och sångarna tar Carl Bobergs "O Store Gud", i arrangemang av körens vicedirigent Felix Bagge och Nathan Söderbloms "I denna ljuva sommartid" i arrangemang av körens dirigent Andreas Lönnqvist till nya härliga höjder. Anton Bruckners vackra "Trösterin musik" bjuder även den på superbt samarbete mellan sångare, dirigent och organist.
Anders Hillborgs "O dessa ögon", där han tonsatt Gunnar Ekelöf och Veljo Tormis "Heletused" där han tonsatt vallrop är båda utmärkta exempel på samtida körlyrik när den är som bäst. Här svävar Elin Skorups sonora sopranstämma allra ljuvligast över manskörssångarnas stabila bakgrund.
Så också i den brittiska sea-chantyn "Blow the wind southerly". Markus Wargh får som så många gånger tidigare visa upp sin skickliga improvisationskonst. Idag är det Johan Sebastian Bachs "Nu grönskar det" som han läckert förvaltar.
Konserten marknadsförs som en vårkonsert, så även om våren känns som bortblåst så passar de oklanderligt framförda klassikerna Otto Lindblads "Längtan till Landet", folkvisan "Vårvindar friska" och Friedrich Kuhlaus "Majsång" utmärkt in ihop med kvällens övriga program. Allt under Andreas Lönnqvists lika säkra som skickliga händer. Roliga extranumret "La Cucaracha" där sångarna också framför mun-maracas gör att även den studentikosa fanan hålls högt.
Senast vi fick njuta av Lunds Studentsångare var under Matteifestivalen 2011. Vi får hoppas att inte nästa Luleåbesök dröjer till 2021. Sådana här maffiga manskörsklanger bör man få en dos av mer än vart femte år.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)