Sagan om ringen
Symfonisk blåsorkester, dirigent Petter Sundkvist
Kulturens hus, stora salen
Lördagen den 21 april klockan 16.00
Johan de Meijs första symfoni, ”Sagan om Ringen” från 1984 – 1988, är fem spännande satser där det på bästa sätt attraktivt tonmålas upp en bild av de landskap J.R.R. Tolkien skapat. Den månghövdade blåsorkestern, för tillfället ihopsatt, spelar denna filmbildsskapande musik med full bravur rakt igenom.
Detta är majestätiskt mäktig musik när den är som bäst. Mera storvulet än så här kan det knappast bli. Konsertmästaren Magnus Toresson på klarinett och sopransaxofonisten Sigurd Löf bjuder båda på utmärkta soloinsatser.
Maestro Petter Sundkvist lyckas få alla musiker framför hans dirigentpodium att på bästa sätt samspela. Det hörs tydligt att Petter verkligen är sprungen ur blåsmusikmyllan och brinner för att detta skall bli så bra som möjligt.
Mellan de fem satserna har man bjudit in recitatören Börje Ekström som läser Tolkiens originaltexter så att vi får en känsla för det som musiken är tänkt att förmedla. Ett riktigt genidrag. Och extranumret i form av marschen Avskedet till den slaviska kvinnan är fantastiskt.
Svängigare avsked får man leta efter.
En kväll värd att minnas
Norrbotten big band möter Vein
Kulturens hus, lilla salen
Lördagen den 21 mars klockan 19.00
Pianisten Michael Arbenz, basisten Thomas Lähns och trumslagaren Florian Arbenz utgör den schweiziska improvisationstrion Vein. Ihop med ett till tänderna taggat Norrbotten big band bjuds på en kväll som kommer att låta tala om sig länge. Riktigt, riktigt länge.
Florian Arbenz inledande ”Boarding the beat” är ett långt stycke med mycket att upptäcka. Sedan följer ett kortare stycke där Thomas Läns musicerar med enbart trombonsektionen i sin egen kongeniala” Willi’s pool”. Sedan avslutas första set med en urspännande triptyk där kvällens drivne dirigent Joakim Milder arrangerat tre teman för storband och improvisationstrio. Ur Arnold Schönbergs andra kammarsymfoni, Bela Bartoks andra violinkonsert samt Alban Bergs opera ”Lulu”. Detta är musik som är så läcker att ord knappast räcker till för att beskriva vad som sker på scenen.
Efter paus så bjuder Michael Arbenz på två sylvassa egna kompositioner, ”Under construction” och ”Clear light”. För att sedan övergå till rollen som arrangör av andras musik i form av kvällens magnum opus. Maurice Ravels ”Bolero” är nästan söndertjatad men inte när man gör så här. Från den ljuva flöjtinledningen till det avslutande tordönscrescendot – detta är ett skolexempel på hur en jazzslipsten skall dras. Både gäster och storband bjuder på störtsköna spelskickliga solon kvällen igenom.
Att ett valår bjuda på extranumret ”No we can’t but vote for us” är fullkomligt lysande. När Spotify nyligen lanserades på börsen i New York hissade man den schweiziska flaggan utanför börshuset. Här är dock en svensk-schweizisk musikalisk sammanblandning av bästa sort. Att detta skall komma på skiva gör lyckan fulländad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar