Skönhet i sorg och glädje
Norrbottens kammarorkester Spelande ledare: Marika Fältskog, violin Solist: Andreas Brantelid, cello
Kulturens hus, stora salen
Torsdagen den 13 september klockan 19.00
Andrea Tarrodi har på senare år framstått som en av våra främsta nu levande svenska tonsättare. Hennes ”Paradisfåglar” från 2008 är ett gott bevis på detta. Fågelljud framförda ljudhärmande blandas med sirliga spel på stråkarna till ett ljudlandskap som fint beskriver de bevingade varelser som namngett verket. Att vi bara hör stråkar kvällen igenom märks inte här. De låter även som blås då de härmar fågelläten.
Ända sedan kammarorkestern bjöd på ett bejublat framförande av Joseph Haydns andra cellokonsert med Maria Kliegel som superb solist 2007 så har vi som var där törstat efter mer av samma vara. Så när Andreas Brantelid skall ta sig an Haydns första konsert för instrumentet skriven omkring 1761–1765 är förväntan på hög nivå. Tyvärr har Brantelid drabbats av en inflammerad tumme, så vi får bara höra mellansatsen. Men den är vackert ljuvligt spelad av Andreas i all sin långsamhet.
Den ensatsiga ”Trubadurens sång” av ryske Alexander Glazunov från år 1900 är ännu ett tillfälle för Brantelid att bevisa vilken skicklig cellist han är. Även de stycken han kastat in hastigt – som inte kräver tumspel – gör han med bravur. Sergej Rachmaninovs vackra ”Vocalise” med orkestern, och på egen hand några svindlande satser ur Johan Sebastian Bachs första solocellosvit.
Tjeckiske Leoš Janáceks ”Idyll för stråkorkester”, som avslutar kvällens program, är nationalromantik med tydligt hörbara folkmusikinslag från 1878. De sju satserna är mästerligt framförda. Kvällens spelande ledare, violinisten Marika Fältskog, är skicklig ledare kvällen igenom. Även om två satser ur Haydns cellokonsert uteblev så känner man sig inte alls blåst på konfekten. Detta var en klassisk gottpåse med stråkarna i centrum.
Johan E. Skoglund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar