måndag 18 november 2019

Läs min recension av Luleå Storband i dagens NSD!

Hög på LSB efter svängig konsert

Luleå Storband

Magnus Plumppu, dirigent

Claes Janson & Amanda Lindgren Clarin, sångsolister

Ebeneser

Lördagen den 16 november

Thad Jones instrumentala "Groove merchant" som inleder konserten sätter an en svängig ton som håller i sig kvällen igenom. Bandet är på topp direkt. Sedan äntrar Claes Janson scenen i ett knippe Ray-Charles-klassikser där han i "Let the good times roll", "I got a woman" och "Georgia on my mind" med ens visar var skåpet skall stå. Hans röst interagerar på bästa sätt med bandet bakom. Två fina försvenskningar "Ode till Bille" ("The man I love") och "Brorsa" ("Hard times") följer på detta. Claes har en uttrycksfull röst som verkligen gör texterna rättvisa. Och bjuder också på ett mustigt mellansnack.

Sedan är det dags för att byta fokus till Povel Ramel. Orkesterns egen Amanda Lindgren Clarin sjunger en härlig "Alla har vi varit små" innan Claes avslutar första set på bästa sätt med "The gräsänkling blues". Sällan har huvudvärk illustreras bättre än av trombonerna.

Förutom Quincy Jones vackra "Stockholm Sweatin’" ägnas hela andra halvan åt Povels penna. Claes är ett lyckopiller i "Glad blues" och fortsätter så vara ihop med Amanda i duetten "De sista entusiasterna". Hon är finstämd i "Den sista jäntan". Jazz på jokkmokkska fungerar utmärkt. Och hon tolkar "Lingonben" med den äran. Claes bjuder på svängiga "Fars fabrik" och "Johanssons boogie woogie vals". Avslutande extranumret "Tummen" med båda sångsolisterna i skön förening är en perfekt avskedspresent.

Storbandet levererar ständigt stabilt tack vare dess skickliga ledare Magnus Plumppu. Här finns inga "plumppu" i protokollet utan genomgående MVG för både solon och kollektiva insatser. Ebeneser lämnas hög som ett hus. Inte på LSD eller jazztobak utan på den nya drogen LSB – Luleå Storband. Starkt jobbat.

Johan E. Skoglund

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar