Läs min recension av Norrbottens kammarorkester i lördagens NSD.
Marimba
Fillibaba!
USA:s
presidents officiella helikopter heter Marine one. På det instrument Daniella
Ganeva trakterar står det skrivet Marimba one medstora bokstäver på fronten.
Och det är verkligen en världsledare – på att traktera denna slagverksbjässe
som gästar Norrbottens kammarorkester denna kväll. Hennes inledande
transkribering Claude Debussys DoctorGradus ad Parnasum är bara så
läcker. Precis som i extranumret, Richard Stubras Koral får instrumentet
här en orgelliknande, säregen klang som förundrar och fascinerar. För att inte
tala om spelet och samspelet med orkesterns stråkar i Emmanuel SéjournésKonsert
för marimba och stråkorkester i två satser. Allt är underbart men särskilt
andra satsens inledning måste framhävas. Här är interaktionen mellan Daniella
och orkesterns spelande dirigent Levon Chilingirian lysande. Detta är första
gången men förhoppningsvis inte sista dessa två musicerar tillsammans.
Utan solist
glänser orkestern också denna kväll. Edward Elgars Introduktion och Allegro för
stråkar op. 47 och Arnold Schönbergs Verklärte Nacht, op. 4 kunde inte vara mer
olika. Och det är det som gör dem så storartade. Det är framföranden som dessa
som visar varför båda verken är då älskade och ofta spelade. Den ystra glädjen
hos Elgar står i bjärt kontrast mot Schönbergs något mer karga tonvärld.
Men båda två är
lika utmärkta som tydliga representanter för det tidiga 1900-talets musikaliska
inriktningar. Att spela verk av kvinnliga svenska tonsättare hör tyvärr inte
till vanligheterna. I synnerhet inte sådana som var samtida med både Schönberg,
Elgar och Debussy. Så glädjande då att Elfrida Andrée tas fram ur glömskans
skugga och in i scenens strålkastarljus. Hennes Andante quasirecitativo är
något som definitivt ger mersmak.
Alltigenom en
lysande kväll. Marimba fillibabba!
Johan E.
Skoglund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar