I fredags var det så dags för fyra tävlande att bli tre i TV4:s talangtävling Idol 2014. För den som tycker att hjulen snurrar allt snabbare och att nya stjärnor lyser på musikhimlen medan de som började lysa igår redan hunnit slockna är ett besök på jazzklubben Footprints att rekommendera.
71-årige Georgie Fame äntrar scenen med den status som anstår en artist som glatt världens scener med sin unika utstrålning i 50 år. Med sig har han den några år äldre och lika distingerade gentlemannen Claes Crona på piano. Hans Andersson på kontrabas och Jesper Kviberg bakom trummorna, samt Amanda Sedgwick på saxofon oh kvällens lineup är komplett.
Det som gör musikupplevelsen så storartad är det fina samspelet bland alla inblandade. De har full koll på varandra och bjuder på en ekvilibristisk följa John-lek där de hemtamt turas om att leda musiken framåt. Alla spelar mycket hörvärda solon och visar tydligt vilka fullblodsproffs de är.
Amanda sjunger två fina duetter ihop med Georgie som ett komplement till hennes härliga lurlir och Georgie visar att han även är en skicklig pianist i bland annat Hoagy Carmichaels Rockin chair.
Flera av kvällens låtar som Bobby Timmons Moanin är textsatta instrumentalbitar som i vokal skrud får nya spännande dräkter vilket lyfter dem ett extra snäpp utan att de på något vis förlorar sin jazziga själ.
Fames fraseringar är värda ett helt eget kapitel för sig. Hans scatsångliknande röstpiruetter är en fröjd att få njuta av. Hur han lyckas få in bitar av andra låtar mot slutet och nynna med i solona är kongenialt. En annan gren i vilken Georgie är i en klass för sig är mellansnacket. Det är fullt av minnen och anekdoter och det är dessutom föredömligt kort.
Även om – som tidigare nämnts – alla inblandade är stilsäkra, svinbra solister så är ändå det som imponerar mest med kvällen samspelet. Här har vi en kvintett, speciellt ihopsatt för denna turné, som låter som om de spelat ihop i många år. Fattas bara annat när en legendar ger oss en legendarisk kväll i bästa sällskap.
71-årige Georgie Fame äntrar scenen med den status som anstår en artist som glatt världens scener med sin unika utstrålning i 50 år. Med sig har han den några år äldre och lika distingerade gentlemannen Claes Crona på piano. Hans Andersson på kontrabas och Jesper Kviberg bakom trummorna, samt Amanda Sedgwick på saxofon oh kvällens lineup är komplett.
Det som gör musikupplevelsen så storartad är det fina samspelet bland alla inblandade. De har full koll på varandra och bjuder på en ekvilibristisk följa John-lek där de hemtamt turas om att leda musiken framåt. Alla spelar mycket hörvärda solon och visar tydligt vilka fullblodsproffs de är.
Amanda sjunger två fina duetter ihop med Georgie som ett komplement till hennes härliga lurlir och Georgie visar att han även är en skicklig pianist i bland annat Hoagy Carmichaels Rockin chair.
Flera av kvällens låtar som Bobby Timmons Moanin är textsatta instrumentalbitar som i vokal skrud får nya spännande dräkter vilket lyfter dem ett extra snäpp utan att de på något vis förlorar sin jazziga själ.
Fames fraseringar är värda ett helt eget kapitel för sig. Hans scatsångliknande röstpiruetter är en fröjd att få njuta av. Hur han lyckas få in bitar av andra låtar mot slutet och nynna med i solona är kongenialt. En annan gren i vilken Georgie är i en klass för sig är mellansnacket. Det är fullt av minnen och anekdoter och det är dessutom föredömligt kort.
Även om – som tidigare nämnts – alla inblandade är stilsäkra, svinbra solister så är ändå det som imponerar mest med kvällen samspelet. Här har vi en kvintett, speciellt ihopsatt för denna turné, som låter som om de spelat ihop i många år. Fattas bara annat när en legendar ger oss en legendarisk kväll i bästa sällskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar