Kulturcentrum Ebeneser
Torsdag 21 mars
Det är lika bra att redovisa eventuella jävsförhållanden med en gång. Som född värmlänning som som liten besökt Alsters herrgård och fotats vid Frödingstenen är recensentens förhållande till Gustaf Fröding och hans diktning allt annat än opartiskt. Så bra då att Syskonkärlek rent objektivt är så bra att denna bias inte spelar någon som helst roll.
Karlstadspöjken Urban Dahlberg, som spenderat barndomens sommar i Frödingland har på bästa sätt tonsatt de elva Frödingtexter som utgör kvällens svit. Även om man kan höra ekon av exempelvis Olle Adolphson så blir det aldrig annat än ett eget verk.
Gitarristen Stefan Wester bidrar med sitt glimrande gitarrspel till konsertens njutbarhet ihop med Monica Wasberg på elpiano. Kammarkörens Hans Erik Öster och Ewa Nyström gör de talade partierna som Gustaf Förding och hans äldre syster Cecilia på bästa sätt. De berättar om Gustavs liv när de möts i himmelen och reciterar fint de dikter som kören och de sedan sjunger. Det blir till en tänkvärd timma där skratt blandas med alvar och det alltid är nära till vin kvinnor och sång. Om två syskon som verkligen hade en djup kärlek till varandra. Sällan har ett verk haft en mer passande titel. Dikter som Bevärtingarna känns aktuella med en pågående militärövning i länet samtidigt.
Med hjälp av Hägnan har de fått fin tidsenlig klädsel. Fast den före detta trädgårdskonsulenten Öster erkänner villigt att han hellre odlar broccoli än det helskägg som efter konserten skall ansas. Och kammarkören, som alltid när superproffset Monika Wasberg dirigerar den sjunger så där innerligt som en kammarkör skall göra. Att Dahlberg valt att växla partier med ackompanjemang av piano och gitarr med acapella-dito ger hela verket en välbehövlig variation och fräschör. Han närvarar själv och är rättmätigt nöjd efter sitt uruppförande.
I pressmeddelandet inför konserten kan vi läsa att en Boye-svit med samma upplägg är på tonsättarens agenda framöver. Det ser vi fram emot. Om Gustafs dikter blev så här bra hur bra skall då inte Karins poesi bli i händerna på Urban Dahlberg? Detta är symbiotisk syskonkärlek då den är som allra bäst.
Johan E. Skoglund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar