Denna skiva har något år på nacken men det är 2011 jag upptäckte den och därför kommer en recension först nu. Ola Åkerman är en skicklig jaztrombonist det kan inge ta ifrån honom. Claes Jansson är en lika duktig jazzsångare. Här sjunger Jansson några visor i jazztappning uppbackad av Åkermans kvartett som förutom trombon även består av gitarr bas och trummor. Han har ett härligt driv i rösten som ger dessa gamla visbekanta nytt liv vilket även får tillskrivas kompets annorlunda utformning och utförande.
Förutom de välkända visorna av Cornelis Vreeswijk, Evert Taube och Olle Adolphson, alla välsjungna, ingår även några instrumentala spår signerade Åkerman själv.
Och det är här det problematiska börjar. Även om det inte är något som helst fel på dessa stycken, även om de inte är särskilt personliga i sin stil, så blir kontrasten mot spåren med Janssons sång alltför disparat. Det känns helt enkelt som två skivor i en. Två alltför olika skivor måste påpekas.
Man borde ha utvecklat de två olika koncepten och gett ut två skivor istället.
Betyg; JJJ
Johan E. Skoglund
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar