Fint finskt främmande
Norrbotten big band fick fint finskt främmande när Outi Tarkiainen leder bandet i egna kompositioner och några arrangemang på andras stycken, flera med sång av Mirja Mäkelä.
Outi Tarkiaien är en driven dirigent och kompositör som förstår att fullt utnyttja de jazzresurser hon har till sitt förfogande. Tråkigt har man då rakt inte i hennes sällskap. Bara att se hennes armar slingra sig likt ormar när hon dirigerar är en upplevelse det med.
Det är både klassisk storbandsjazz, mer modernt avantgardistiska tongångar men även klassisk musik är en referenspunkt. Särskilt i Into the Woodland silence, titelspåret på den skiva som Outi och bandet gav ut 2013.
Här bjuder Mirja Mäkelä på utsökt sång där den finska fraseringen fascinerar. Hon både reciterar och sjunger den poesi Tarkiainen tonsatt med finess. Ihop med Jan Thelins läckra spel på klarinett och basklarinett är detta en av kvällens höjdpunkter.
Även så alla underbara solon som musikerna i bandet levererar. Arvid Ingberg och Peter Dahlgren på trombon, Robert Nordmark och Håkan Broström på sopran-, och tenorsaxofoner, Danne Johansson och Jacek Onuszkiewicz på trumpet och flygelhorn, Petter Olofsson på kontrabas, Sebastian Ågren bakom trummorna och Olga Konkova vid pianot – alla ger de oss lika själfullt som välklingande ensamspel på sina respektive instrument.
Mirja Mäkeläs röst är kanske inte det mest personliga stämma som hörts på en jazzscen och i början av konserten är den så nedmixad att det knappt går att höra när bandet tar i för full hals och totalt överröstar henne. Men mot slutet tar det sig rejält.
Scatsången i extranumret Mörkö som hon själv skrivit är mycket bra. Både Mirja Mäkelä och Outi Tarkiainen är två finskor som har framtiden för sig. Fast under denna konsert räcker det gott och väl med att de är här och nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar