Oratoriet "Skapelsen" är Joseph Haydns mest omfattande verk, så det är en stor kör, fem solister och en orkester som intar scenen. Att vi här har att göra med en för tillfället hopsatt besättning hörs knappast. Alla orkestermusiker spelar så sammansatt som om de vore en professionell heltidsensemble. Bättre betyg går knappast att få.

Och kören likaså. Luleå domkyrkas vokalensemble och Luleå kammarkör blandas fint ihop till en månghövdad sångarskara som likt musikerna, framför dem, verkligen levererar i sina partier.

Som grädde på moset har vi fem skickliga solister. Mest imponeras man av de tre änglarna Gabriel, Uriel och Rafael underbart gestaltade av sopranen Carina Stenberg, tenoren Johan Christensson samt basen Staffan Sandlund. Kanske främst för att de sjunger i oratoriets alla tre delar. Sopranen Anette Strandljung som Eva och basbarytonen Erik Stålberg som Adam medverkar först i den tredje delen.

Balansen mellan kör, solister och orkester är perfekt rakt igenom. Här tar ingen för mycket plats utan alla medverkande får och tar precis så mycket utrymme de skall ha. Om det är någon som skall prisas för denna skapelse så är det dirigenten Monica Wasberg som ännu en gång leder ett större verk för kör orkester och solister med den äran.

Ett plus för det programblad där de tyska sångtexterna finns tryckta med svenska översättningar. Ett minus för det andra programbladet där vi bjuds på en varning för textens kvinnosyn, att Adam bestämmer över Eva. Är vi verkligen så räddhågsna 2016 att inte framstå som politiskt korrekta att vi måste ursäkta det som sjungs med en brasklapp i programmet? Gör om och gör rätt. Men bortsett från detta; Herre min skapare – vilken skapelse!

Johan E. Skoglund