Läs min recension av konserternas afton i dagens NSD!

Hemmadebut för musikaliska underbarnet

Triumfmarschen ur Giuseppe Verdis opera "Aida" är en slitstark pärla vilket visas av det fina framförandet som här bjuds på med Bosse Strandberg som taktfast trumpetsolist. Att Bodens orkesterförenings symfoniorkester här får förstärkning av elever från Bodens kulturskola och musikgymnasiet visar att återväxten är god. Likadant är det med Antonin Dvoraks "Slavisk dans" opus 46 no 8. Peter Jablonski är en driven dirigent vilket han här och under hela konserten bevisar.
Kitiara Braune har beskrivits som något av ett musikaliskt underbarn och när hon nu gör hemmadebut som konsertviolinistsolist i Boden som 20-åring förstår man var alla lovord och prisutmärkelser kommer ifrån. Hon lyckas verkligen ihop med orkestern att på bästa sätt förmedla de stämningar Pjotr Tjajkovskij enda och lika berömda som omtyckta violinkonsert i D-dur opus 35 1878 är full av. Hennes violinspel bjuder på den där perfekta balansen mellan teknisk briljans och känslofylld uttrycksfullhet som sådan här musik så väl behöver.

Peter Jablonski dirigerar orkestern från pianot i Ludwig van Beethovens tredje pianokonsert i C-moll opus 37, skriven år 1800. Beethoven själv var solist vid uruppförandet tre år senare. Den mittersta av Beethovens fem konserter för instrumentet. En idealisk konsert att dirigera från pianot då den innehåller en lång introduktion och flera partier där bara orkestern spelar men även många solopartier för enbart pianisten. Lyssna bara på inledningen av andra satsens Largo – vackrare kan det knappast bli.

Peter avslutar konserten på bästa sätt med ett litet stycke signerat Frédéric Chopin lika välspelat som allt under konserten. Kärleken till musiken från alla inblandade går verkligen inte att ta miste på.
Konserternas afton är ett klockrent koncept som gärna får återkomma i en eller annan form. Det råder ju varken brist på skickliga solister/dirigenter eller konserter att framföra vilket denna afton ger klart hörbara bevis på.

Johan E. Skoglund